Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som endast Konungar, Höfdingar eller de rikaste i
landet förmådde anställa, kallades i synnerhet Sonnu-blot[1]
eller Solens dyrkan, hvaraf Söndagen fådt namn,
eller Thors-blot[2], hvarefter hele månaden efter
Jule-tunglet kallades Thors-Månad[3]: Den första
Nytändning, som föll närmast til denna Helgd eller til
Winter-Solståndet, förr eller efteråt, giorde begynnelsen
til denne månad, som war den förste om åhret, fastän
han intog större delen af wår December[4], och
kallades eljest af de månge lekar Skemdigs- eller
Skämte-månad[5].
7. Andra Stora Högtiden skiedde om
mid-wintren[6] eller då Nyet gick i fylle på andre månaden
i åhret, hvilken begyntes på den Nytändning, som
war näst efter Jule-nyet. Denna Helgd firades
Gudinnan Göya, Disa, Frigga, Jorden eller Månen
til ähra, för frid, nöjen, segerwinningar och äfven
god ähring[7], hvaraf den månaden fick heta
[1] Verel. ad Götr. S. p. 37.
[2] Blota är det samma på gammal Götska som dyrka
(colere) och Blot är dyrkan (cultus): I Ulfilanske eller
gamle Götske Biblen ser man: Svare mik blotan: de dyrka
mig fåfängt. Marc. 7. v. 7. äfvenväl Blotande Fan
nathan jah dagan: dyrkande Gud natt och dag: Luc. 2.
v. 37. Hervid är märkeligt, at ordet Fan,
(ännu på Polska Panie, på Ungerska Ban) som på
gammal Svenska war en Herre och sielfva Gud,
nu endast brukas til den onde Andan. Det har utan
tvifvel samma uprinnelse som Pan, hvilken war en af de
Grækers och Romares Gudar.
[3] cfr. Huj. Hist. c. 4. §. 3.
[4] A. Cels. L. c.
[5] Scheff Ups. Ant. c. 10.
[6] Ol. Sag. c. 109. 117. ap. Verel. ad Herv. p. 30.
[7] Åhr, ähring, har sit namn af Ard (aratio), ärja, plöja
(arare), hvars lycka war högsta ögnemärket för de gamle
Hedningars både tideräkning och Gudstienst (Verel. ad
Herv. p. 53. 54.): Denna Göyas eller Disas, Åhrswäxtens
eller Skördens, helgd hade fölgt til Scandien med de
gamle Scyther från Græska neigden: Ceres eller
Skiörden hade en dylik i Eleusis i Attica, kallad
Mysterierne, som war den förnämste i hela Grækeland (cfr. Roll.
H. A. T. 5. p. 23.): Sagan war at Gudinnan Ceres,
då hon sökte efter sin Doter Prosperina, som Pluto
bortröfvat, skulle wid Eleusis i en stor hungersnöd först
funnit på Säd: detta har någon likhet med Sagan om
wår Drotning Disa (v. supr. c. 3. §. 9.). I nio dagar
warade den högtiden i Eleusis (v. Roll. L. c.), och
äfvenså wårt Disa-ting i Upsala. (v. And. Båld. diss. de
Fat. Relig. in Scand.). Denna Ährings- eller
Sädes-Gudinna kallades också i gamla Norden Thorilda. v. Er. Ol.
Verel. Chron. Rythm. Ol. Petr. ap. J. Wilde ad S.
Puffendorf. c. 6. p. 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0214.html
