- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
181

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och särdeles til et godt åhr[1], hvarmed
offergillet eller plägningen med alfvar gick för sig
under spel och sång i den störste Sal, som fans, hvaruti
äfven åtskillige lekar förehades, so ej woro af de
kyskaste[2].

17. Afguda-Prästerne skulle, liksom Leviterne
bland Israëls folk, wara af en wiss ätt: De räknade
sig för Bores barn[3] eller från dem, som i äldsta
Nordiska Gudaläran svara emot Guds söner[4],
herstammande således efter folkets mening, liksom
Konunga-släkten, från sielfve Gudarne: I första
tiderne woro wäl Konungar, Höfdingar och de ypperste
Husfäder ej annat än Öfverste-Präster och Offer-Herrar
liksom Oden Fridulfsson och hans Asar: Efter Odens
tid förrättade ock stundom sielfve Konungarne de
förnämsta syslor wid offren[5], när de woro tilstädes;
men så hade man dock wid Gudstiensten wisse dertil
förordnade Präster, hederlige Föräldrars förstfödde
Söner, som bodde strax wid Templen[6], slaktade
offren och uttydde Gudarnes wilja: De kallades
Drottar, Djar, Wisende-män[7], Godar eller
Gudgar[8] och deras ämbete Godord[9]: hvar och
en af de tre Store Gudar hade sine Präster[10] och
särskilte betienter; men hela Godorden eller
Gudstiensten förestods af tolf offer-Höfdingar[11], som


[1] Heraf är det ordet godt åhr kommit, som än brukas, när
den ene dricker den andre til.
[2] Ad. Brem. de. sit. Dan. c. 234.
[3] cfr. Diod. Sic. L. 2. c. 47.
[4] Edd. Mythol. 6. 7. cfr. Huj. Hist. c. 5. §. 9.
[5] cfr. Sturl. de R. Hag. Adalst. ap. Verel. ad Herv. S. p. 30.
M. Wretm. diss. de Fict. Num. Ups. 1683.
[6] Ar. Hvidf. in prol. de Relig. Pag.
[7] Verel. ad Herv. p. 124.
[8] Gode eller Gudge kallas en Prest i Ulfilanske Biblen:
Sinistans Gudgains, de äldste, wyrdigaste Präster,
Maistans Gudgains, Öfvereste Präster, Pontifices. cfr.
Verel. ad Götr. S. p. 61.
[9] Verel. ad Götr. S. p. 61.
[10] Scheff. Ups. Ant. c. 9. A. Båld. diss. de Fat. Relig. Arild
Hvidfeldt. in prol. de Relig. Pag.
[11] Sturl. T. 1. c. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free