- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
186

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som warit grönt både winter och sommar[1].
Flere orter i gamla Sverige hade äfven sina heliga
ställen och offerhus[2] som kallades Harger eller
Horger, Haller[3], Skurer[4] eller Hof[5], fast de
ej woro i lika förnämlighet med det Upsaliska, som
framför andra fick lysa af Alsherjar-ting[6]: I
Westergötland utan tvifvel i Skara, war ännu på
Nio-hundrade talet et ansenligt Tempel, helgadt Guden Thor,
med hundrade Asgudar uti, som blef sköfladt och
förstördt af Norske Jarlen Håkan Sigurdson, hwilken
dock sielf war en stor Afgudadyrkare[7].

20. Til offerhusens helighet hörde det, at alla
förnäma Brude-Par der gerna blefvo sängledde[8]
för större wälsignelses skull: der anstältes ock
gemenligen kärliga möten, både af gifte och ogifte, makar
och älskare, så at större delen af all lifsfrukt fick sin
uprinnelse i Afgudarnes närwaro[9]: detta förstås
allenast om de orter, der tempel woro at tilgå; ty
icke är meningen, at man i brist deraf uphörde hvarken
at älska könet eller dyrka Gudarne: Man hade sine
Skur-Gudar[10] eller uthuggne Afguda-bilder hemma


[1] Främmande och långwäga resande, som ej warit wahne
wid Sveriges Tallar och Granar, hvilka äro gröne både
winter och sommar, lära först hafva berättat om detta
träd, hvilket sedan flere och äfven Inhemske ansedt som
en förunderlig sak.
[2] cfr. H. Cap. §. 17. in not.
[3] Hall, Holl, Heal, betydde egentligen en stor Sal,
Hof eller Kungshus: I Ulfilanske Biblen kallas Tempel
Alh. cfr. Loccen. Ant. Sv. G. L. 1. c. 2. p. 14.
[4] Skur, Skiör, et Afgudahus (v. Petr. Claud. Descr.
Norv. c. 28.), af Skära, Utskurne bilder och prydnader.
Hos Otfrid. L. 1. Paraphr. Evang. c. 15. de Zacharia
läser man: Ingianger the Skioro: Han ingick i Templet.
[5] Loccen. Ant. Sv. G. L. 1. c. 2. p. 14.
[6] cfr. H. Cap. §. 10.
[7] Verel. ad Herv. S. p. 22. Sturl. in Ol. Trygg. c. 27.
[8] Peringsch. Mon. Upl. Sect. 1. c. 2. p. 149.
[9] cfr. Herodot. ap. Peringsch. L. c.
[10] Ol. Tryggas. Sag. ap. Verel. ad. Herv. p. 32.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free