Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
owanliga händelser[1], cometer, förmörkelser,
himmels-bloss, drömmar och minsta ahningar[2]: Man
mente äfven i Norden, liksom i det affälliga Israel, at
förstå sig på fogelrop, så at det språket idkades med
all flit både af Konungar och bönder[3]. Man
dömde också ganska mycket, liksom de gamle
Österlänningar, särdeles Perserne[4], af Hästars gnäggande[5].
Man brukade ock altid at wälja wisse dagar til
sit företagande. Men framför alt öfwade man en ting,
som är kallad Trolldom: Denna dårskap menar man
först wara kommen från Egypten[6] och sedan från
Persien til Thracer och Scyther[7], från hvilka
[1] Et sätt, at spå om tilkommande ting war det, at af
et färskt frukt-träd skars en qvist, som åtskildes i lederne,
och på hvar led sattes wissa märken: Alle desse delar
kastades på et hvitt kläde: war allmänt rådslag för
handen, så skulle en Präst wara tilstäds: war det bara
enskylt, så giorde Husbonden i huset tilfyllest: han
tilbad Gudarne, seendes up til himmelen; men under
upseendet tog han tre leder af qvisten up af kädet:
passade de sedan hop efter sina märken, så lyckades saken,
som förehades; men tvertom, så framt de ej passade.
Et annat sätt, at försöka hvad lycka et krigståg skulle
hafva med sig, war det, at man lät en krigsfånge slås
med en af Landsens barn: om den förre wann, så blef
ingen ting företagit; men tappade han, så gick det fort.
Tacit. de Germ. c. 10. Ar. Hvidfeldts prol. de Relig.
Pag.
[2] Cfr. Tacit. de Germ. c. 10. Roll. Ha. A. T. 5. p. 27.
29. Ar Hvitf. in prol. de Relig. Pag.
[3] Sturl. T. 1. p. 21. T. 2. p. 193. Ar. Hvidf.
L. c. Tacit. de Germ. c. 10.
[4] Man kan jämföra Darii Hystaspis wahl til Persiske
Thronen, som skiedt genom hästens gnäggande.
[5] Tacit. de Germ. c. 10. Ar. Hvit. in prol. de Relig. Pag.
Worm. Fast. Dan. L. 1. c. 25.
[6] Renhielm. not. ad Torst. Wik. S. p. 44.
[7] Til Grækeland mentes Trollkonsten först wara
kommen med en Hostanes, som fölgde med Xerxis krigshär,
til Italien med Circe, til Colchos och Thessalien med
Medea (v. Renhielm ad Torst. Wik. p. 44.): Men orätt
skylles den wise Scythiske Höfdingen Abaris för
trolldom: hans förunderlige staf, som han sades fådt af den
Nordiske Apollo, och hvarmed han skulle farit från
ytterste Norden til Grækeland öfver bärg, strömmar,
kärr &c. (Jamblich. vit. Pythag. c. 19. 28.) beteknar
allenast hans wett eller ock hans oförtrutenhet och
lycka, at genomgå alla slika svårigheter, och tiena sine
långwäga wänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0234.html
