Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Sannomän[1], eller liksom Offer-Höfdingarne
Drottar, Diar och Wisende Män[2], emedan
desse Lagskipare äfven gemenligen förestodo
Gudstiensten, så at Präster och Domare oftast woro samme
personer. Af en sådan Tolfmanna-nämd bestod sielfva
wåre gamle Konungars Råd[3] och liksom denne
högste Domstol hade Konungen til hufvud, så hade
hvar och en ringare Nämd i landet sin styrare eller
Förman, som förde ordet och fälde domen i alla
förekommande mål. En sådan kallades Kindin[4], som
tycks betyda Kännare[5], eller Laga-yrker,
Lagrättismadur, Lagmadur och Lagman, som i äldsta
tiden med sine Bisitiare förrätade sit myndiga ämbete
under bar himmel[6]: han satt på en stor sten midt
uti och Nämden på tolf mindre i en ring omkring
honom, som ännu kan ses på mångfaldiga ställen i
Sverige: Alle woro wäpnade[7] och äfven större delen
af menigheten, som stod rundt omkring[8],
giörandes gny och wapnebråk, när någonting misshageligt
förekom[9]; men deremot jämna och ordentliga slag
på sine sköldar, gemenligen i tre omgångar[10], när
något wäl uptogs och allmänt gillades[11].
[1] Stiernhök de Jur. Sv. Vet. p. 54.
[2] Hervar S. p. 138.
[3] Fragm. L.L. Vetustiff. ap. Lund. Zam. c. 3. §. 11.
WestgL. Tingm. b. c. 1. §. 1. cfr. Ol. Sag. c. 90.
[4] Bibl. Ulfil. Luc. 2. v. 2. &c. Cantil. Thiodolf. ap. Sturl.
T. 1. c. 18. Yngl. S.
[5] Efter detta namn hafve wi många spår her i Sverige;
ty wissa orter heta ännu Kind: både i Wäster- och
Östergötland finnas Kinds-Härader, Kå-Kind,
Kinna-kulle, Hane-kind, Hammar-kind &c. så at Kind är det
samma som en Lagsaga, et Höfdingadöme.
[6] Stiernhök. de I. Sv. & G. vet. p. 25.
[7] cfr. Tacit. de Germ. c. 11. 13. 22.
[8] At folket stod i en ring omkring Domstolen
bestyrkes af gamle Westmanne-Lagen, som säger til Tings
och Rings. cfr. Stiernhök de J. S. &G. Vet. p. 25.
liksom Poëtens talesätt: — — Et Vulgi slante Corona:
Menigheten stod i en krona eller krets.
[9] cfr. Sturl. T. 1. Ol. Har. c. 81.
[10] Tre eller tre gånger tre war de Gamles heliga tal, som förr
är omrört (c. 5. §. 4. c. 6. §. 11.): Det är
märkwärdigt, at på Eng-ön i Westmanland, som är en
särskilt Sokn och från fasta landet afskild öö, der
Almogen från uråldriga tider intil denna behållit många egna
seder offörykta, är ännu något dylikt qvart; ty när
Bönderne slå Herregårdens ängar och deras förkarl
(förmannen, som är deras hufvud öfver et eller flera åhrs
Slotter-tid) finner wid öfverseendet om aftonen, at
någon slagit wårdslöst, så blifwer den tre gånger stött
mot en tufva af fyra så kallade stöt-knektar, som
hålla honom wid händer och fötter; men hvar gång
svingas eller wäges han två gånger öfver tufvan, så at
slaget kommer i tredie gången och han hyssas
således nio gånger: wid hvar svingning gifves et anskri af
hele hopen, som står i en ring omkring, så at dessa rop
äro tre gånger tre. Den som ser derpå antingen med
hatten på hufvudet, som räknas för sidwördnad, eller med
minsta löje, måste undergå samma straff, fast han woro
förnäm. När de ock gå från ängen om aftonen, giöra de
almänt anskri tre gånger i rad, i god ordning, hvilket
alt hålles som en helig Lag.
[11] cfr. Tacit. L. c. Sturl. T. 1. Ol. Har. c. 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0246.html
