- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
202

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Laga-Sammankomst af alla Fylken i landet kallades
Wittenagemot eller Witne-möte[1].

5. Liksom desse Angel-Saxer erkände en öfverrätt
ibland sig, fastän de woro delte i sin åtskilliga
Konunga-riken, så at hela folkeslaget förentes om et hufvud
bland de siu Konungarne, som på det almänna Laga-
eller Witne-mötet hade at säja öfver de andre i de
mål, som angingo hela Anglo-Saxiske kroppen[2];
så wördades alle de gamle Scandiske Svear och Göter
Sigtuna eller Upsala-Domstol i almänna och svåra mål,
fastän hvar och en lands-ort, hvart Hundari eller härad[3],
hade sine hufvudmän eller Drottar, sin Lagman,
sin Lag[4] och sine särskilta sedwanor[5]. Alt
skulle rättas efter Uplands-Lag på Alshärjar-ting, der
hela Norden möttes hvart nionde åhr, så wäl til
allmänne Lagens wärkställighet som til at dyrka
Gudarne[6], och Uplanda- eller rättare Tiunda-Lagman
erkändes för Öfverdomare af alle de andre[7].
Stundom gick det likwäl så her som hos Anglo-Saxerne,
at denna förbindelse på långa tider afslets genom krig
och misshällighet, åtminstone mellan wissa orter, så at
Fylkes Konungar besökte högsta Rätten med mord och
brand i ställe för wördnad och lydnad, hvilket dock
sluteligen stadnade med deras underkufning, som
framdeles skall berättas.


[1] Rap. Thoyr. Hist d’Anglet. L. 1. p. 150.
[2] Rap. Thoyr. L. c.
[3] Tacit. de Germ. C. 12. p. III. 80. 81.
[4] Mäst hvar och en Landsort gaf i sin Lag förträde åt
sine infödde framför främmande, mellan hvilka också
giordes skilnad: til ex. gamle Wästgöte-Lagen skiljer
i böterne för mandråp emellan Svensk, Götsk,
Småländsk, Norsk, Dansk, Tysk. v. Stiernhök de J. Sv.
Vet. p. 358. Äfvenså skiljer Saliske Lagen mellan en
Romare och en Frank.
[5] Sturl. T. 1. Ol. Har. c. 76. Stiernhök de J. Sv. Vet. p. 11.
D. Nehrman. Iurispr. Civ. c. 3. §. 17. 18. J. Wild. Lags-Hist. p. 43.
[6] v. supr. c. 6. §. 10. in not.
[7] Sturl. L. c. c. 96.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 14 04:00:06 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svearikehi/1/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free