- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
214

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som giorde fierde och Öfverste Domstolen, hvilken
gerna hölls en gång om åhret på samma Ort och
kallades Lands-Ting[1]: Detta war ej allenast et
Refsta-Ting[2], som ransakade alla Högmål, utan ock
stundom et Rättare-Ting, som rättade, ändrade
och afdömde[3] hvad i Lagmannens Dom kunde
finnas ofullkomligt[4]. Men denne Höge Rätt
måste dock som oftast erkänna en högre, som war den
högste i Norden: Jag menar Alshärjar-Ting, som
förr är omrört[5], dit alla Scandiens Inbyggare
sammankommo hvart nionde åhr.

15. I hvarje wecka under Tings-tiderne woro
besynnerligen tre dagar til Lag och Rätt upoffrade,
Måndag, Torsdag och Lördag[6], hvilka kallades
Domdagar: När man kårade om Lördagen, så
svarades om Måndagen, då domen antingen strax fäldes
eller på nästföljande Torsdagen: åtminstone åldrades
aldrig någon sak wid de gamles domstolar: De woro
snarfyndige och strax färdige, at giöra et myndigt slag
med få ord, hvilket oförlikneligen lisade parterne och
satte redighet i hela landet, som då af den snabba
wärkställigheten braktes til at wörda Lagen och lefva i
späkt och frid. Kunde en tvist wid Härads-rätten ej
slitas eller afdömas på tredie Dom-dagen eller högst på
den femte; så skiöts den til Lagmans-tinget; men


[1] Stiernhök. L. c. p. m. 33. 36. 38.
[2] Refst är af Refva, ransaka: deraf är ännu resning,
jord-resning, den ransakning och eftersyn, som skier öfver
Hemmans och ägors art.
[3] Rättare-ting war icke så bundit til wiss tid som de
andra: det hölls alt efter omständigheterne, stundom
oftare, stundom sparsammare, dock altid med lika stark
Nämd, på hvilken händerne tyktes något mindre wara
bundne. v. Stiernhök. L. c. p. 38.
[4] v. supr. §. 6.
[5] v. supr. §. 5. it. c. 6. §. 10.
[6] Stiernhök. L. c. p. 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free