Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särdeles i granlaga mål och för Öfverhetens öron, när
hon eljest hade warit farlig at framsäja[1].
10. Men i synnerhet woro Skalder eller Poëter
ej allenast högst älskade, utan ock så omistelige, at
nästan ingen Konung eller mäktig Höfding i Norden
kunde wara förutan sin skald[2]: En sådan war
gemenligen en af de förnämste Hofmän, som
ständigt höll sin Öfverhet sällskap: Hans infall tiente til
nöje, hans råd och mandom til bistånd: Öfver alla
särdeles händelser lät han strax höra sit Skalde-qväde[3]
eller Sago-lind[4] hvilket war lättare, at
behålla i minnet, än obundit tal[5]; men stundom
inristades sådana qväden i träbalkar[6] för
efterwerldens så mycket bättre underrättelse, så at Skalderne
ej allena warit Poëter, utan äfven Historie-skrifvare[7],
[1] Exempel derpå äro mångfaldige; men et märkeligt
ser man i Sturl. Ol. Haralds S. är Emund,
Wästgöte-Lagman, med hop små diktade Sagor för K. Olof
Skott-Konung framstälte sine Landsmäns åstundan til
fred med Norige.
[2] Sturleson i sit Skaldatal (Edd. MS. p. 43.) upräknar
öfver tvåhundrade trettio Skalder i Sverige, Norige
och Dannemark, efter hvilka man intil hans tid haft
qväden til rättelse.
[3] Dessa qväden woro mäst på Sapphiske vers-laget, sådane
som Horatius ofta brukat, hvilka woro beqvämast at
siunga. Efter wår tids smak finnas de nu i wåra Sagor
altför enfaldige och rimlige; men dertil äro olycklige
öfversättningar mästa orsaken: I sin tid kunna de hafva
warit behagelige. I Poësien brukade wåre Fäder, liksom
Græker och Romare, aldrig Rim, hvilka ock äro först
påfundne i Christna tider (cfr. Despreaux l’Art
Poëtique &c.).
[4] J. Wilde not. ad S. Puffend. Hist. Sv. c. 1. p. 14.
[5] Er. Benz. Coll. H. P. c. 1. §. 14.
[6] v. supr. §. 4. in not.
[7] Utom Skaldeqvädens hielp hade wåre förste
häfdesökare haft oförlikneligt större svårighet, at leta sig fram.
Wi hafve dem at tacka för det mästa som Isländiske
Auctorerne samlat. Af de Skalder, som gifvit oss största
upplysningen, äro Thindorff hin frode (Wise) eller
Hwinwrske och Eivind Skalda-spilder (Skalders öfverwinnare).
G. J. Leibniz in Epist. Nov. Lit. MB. A. 1669. p. 145.
säger, at Islands sagorne ej äro stort at tro; men
Sperling försvarar dem (ibid. p. 366.) och sätter dem öfver
de Græska och Romerska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0293.html
