- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
249

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deras eller deras Förfäders berömliga gerningar[1].
Efter Brage, de gamle Göters wältaglighets Gud[2],
kallades eljest Skalderne Brager, som är lika
med de gamle Gallers och Britanners Barder[3],
hvilka liksom Skalderne hos oss höllos i nästa
wördnads-steget in til Druiderne eller Drottarne[4]. Om
wåre Skalder är märkeligt, at ju äldre de äro, ju
klarare äro de och ju lättare kunna de begripas[5].

11. Wåra Scandiska Öjar och Holmar blefvo
ej särdeles upbrukade i hedna tiden: Wåre fäder, som
alt ifrån gamla Scythiska bygden ej mycket älskade,
at dväljas på et ställe[6], woro bättre Herdar,
Fiskare och Jägare, än Åkermän[7], så at fastän något
stycke land her och der upodlades[8], och med
korn eller hafra[9] besåddes, kan jag dock icke
räkna Åkerbruket bland deras högsta wettenskaper.
Med handtwärk och slögder war det äfven så
beskaffadt: Något järn[10] och koppar[11] kunde wäl
uptagas och utarbetas til oundgängeligt behof[12]
och man kan ej neka, at ju Sverige i sielfva
Hedendomen[13] haft sin Bärgslag[14], öfver hvilken


[1] cfr. Prisc. Hist. Goth. p. 51. it. Jornand. H. Goth. c. 4. 5. 14. 15.
[2] v. supr. c. 5. §. 12.
[3] E. J. Biörner. præf ad Ant. Hyperb.
[4] Rap. Thor. Hist. d’Anglet. L. 1. p. 10. cfr.
Huj. Hist. c. 5 §. 1.
[5] Verel. ad Herv. p. 4.
[6] v. supr. c. 1. §. 4. c. 3. §. 11.
[7] Tacit. de Germ. c. 26. cfr. Id. c. 15.
[8] v. supr. c. 3. §. 9.
[9] Plin. Hist. Nat. L. 4. c. 13.
[10] Tacit. de Germ. c. 43.
[11] C. Plin. L. 34. c. 1.
[12] v. supr. c. 3. §. 10.
[13] Loccen. Ant. Sv. G. L. 2. c. 18.
[14] Man kunde från Sverige aflåta malm til främmande
orter (v. supr. c. 3. §. 10. in not.) i sielfva Hedendomen,
då äfven Garpebärgs Heden-grufva begynt brukas. v. L.
Benzel. diff. de Re Metall. p. 10. K. Magni Smeks
Privilegier för Fahlun A. 1347. säja, at Kopparbärgets
gamla Privilegier förkommit, hvilka utan tvifvel warit
från Hedenhös: Salbergs och Fahluns grufvors diuphet
witna äfven om deras höga ålder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free