- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
260

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

war en oförliknelig heder: Konungarnes förnämsta
omsorg war derföre, at tänka på sit försvar och medel
til at angripa andre[1], så at de Svenske efter den
tidens sätt woro mycket mäktige på skiepp, folk,
hästar och wapn[2]. Ehuru alle i fred och hemma hos sig
woro lika gode i en tid, då man ej wiste af
Rang-ordning i sällskap, som mer skadar, än gagnar et fritt
Samfund genom den innerliga lust hon inblåser dem
kitsligom, at giöra en för ögonen glänsande lycka, oftast
med förtienstens och dygdens förtryck; så höls dock
i fält mycken ordning och Soldaten i sträng aga,
lydnad och wördnad för Konungen eller den han i sit
ställe förordnat[3]. När en ny Anförare blifvit utwald,
uphögdes han på skiöldar och wisades för hela Hären[4].
En Krigshär stältes gerna, då det bar til slags,
i en Trekant eller i skapnad af en pyramid[5] med
spetsen mot Fiendens medelpunct[6] och en sådan
Slaktordning, som endast bestod av Fotfolk, kallades et
Svinhufvud[7]. Med Rytteriet war föga bevändt:
Man slogs bäst til fots[8] öfver hela Norden, der
man mer kom fort med fartyg, än med hästar; Men


[1] Loccen. Ant. Sv. G. L. 3. c. 1.
[2] Tacit. de Germ. & Svion. c. 35. ap. Grot. prol. ad
Hist. Goth. & Loccen. L. c. Ad. Brem. de Sit.
Dan. c. 230.
[3] Ad. Brem. de Sit. Dan. c. 230. Loccen. Ant. Sv. G. L.
3. c. 5.
[4] Tacit. Hist. 4. 15. 4. & Cassiodor. L. 10. Var. ap.
Loccen. Ant. Sv. G. L. 2. c. 25. p. 157.
[5] De Romare kallade denna Slakt-ordning Cuneus
(Tacit. de Germ. c. 6. p. m. 39.). Le Pere Daniel (Hist.
de France T. 1. p. 126 &c.) afbildar nogare et sådant
Tete de Porc, i hvilken skapnad Franska Krigshären
war stält i slaget mot Narses wid Casselin i Italien A. C.
555. K. Sigurd Ring i Sverige stälte på samma sätt sin
här mot K. Harald Hildetan på Bråwalla-hed, som
framdeles skall berättas.
[6] Tacit. de Germ. c. 6. p. m. 39. Agath. L. 2.
Peringsch. Fragm. de Præl. Bravall. &c.
[7] cfr. Veget. de Re mil. L. 3. 19. & Le Pere
Daniel Hist. de France. T. 1. p. 126.
[8] Agath. L. 2. Herm. Hugo. de mil. Equ. Ant. &
ov. L. 1. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free