Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förwara sina flyglar genom ortens belägenhet, at ej blifva
omringad och mer sådant[1], kan man ej fordra
af dem: nog at de wiste bruka små krigsgrep och
försåt, som framdeles skall berättas. Ålderstigne
Höfdingar plägade i slaktningar låta föra sig på dertil giorde
wagnar[2], hvilket ock på andra orter warit
brukeligt[3].
17. De Svenske woro ganska mone om sina wapn[4]
i en tid, då dlyka saker med så stor svårighet
tilwärkades, och i synnerhet o goda Swärd[5], dem
de gerna tillade jemte wissa namn wissa öfvernaturliga
egenskaper. Til at förwara sina wapn[6], höllo de
förnämare wisst folk eller Wapndragare, som
sedermera kallades Sventienare, i början obesutne och
stundom lifegne[7], hvilkom ej war tillåtit bära
egna svärd[8]; men aldrig kommo de sielfve til
Offermöten, Ting eller andra Sammankomster, utan de
woro wäpnade[9]. Denne sed har genom Göterne
och de Nordiska folken sträkt sig öfver hela Europa
och gådt så wida, at nu ingen der utom gemene Man
kan wara rätt klädd, utan til at bära wärja, hvilket
aldrig brukades hos de gamle Romare ehuru store
Segerwinnare de woro.
18. De mäst brukeliga wapnen woro Svärd, Yx,
Båga och Pilar, Hiälm, Skiöld och Brynja[10].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
