- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
279

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minska hälsa och förmögenhet: Man nögde sig med
mycket enfaldig Spis, med hafre-bröd, torr fisk, rökt
och spekt kött, wildfoglars ägg, som på skiär och
holmar nog wankade, sammanlupen miölk[1], smör,
ost, willäplen och flera landsens infödda frukter[2],
som ej hade stort at säja mot wår tids läckerhet.
Drycken war antingen miölk eller tilredd af säd[3] och
frukt[4], som öl[5], must och miöd[6], hvilka
senare dock endast af de mäktigare brukades. Med
all denna tarflighet hade dock de gamle Nordiske
mycken matlust, hvartil Climaten tycks warit
orsaken, så at de åto styfva mål[7]: De tålte ock helre
köld, än törst, så at man äfven skyller dem för
öfverflödigt bruk af sine enfaldige drycker[8], hvaraf
Germanerne giordt sig en särdeles heder[9].
Matkärilen woro wäl stundom af metaller[10]; men
merendels af träd[11], och man drack gemenligen utur
stora Horn[12], dem de förmögnare läto beslå med
guld och silfver[13]. En gammal Scythisk sed war
ock, at giöra dryckes-käril af ryktbare Mäns
hufvudskålar[14], som fallit i krig, at dermed hedra deras
Minne, hvaraf ordet skål ännu hos oss är lämnadt i
samma mening[15].


[1] Tacitus (de Germ. c. 23.) säger, at de gamle
Germaner åto Lac concretum eller sammanlupen miölk:
Commentatoren, som warit Tysk, har tagit detta för
Smör, men det är ej annat, än wår Svenska Filbunka,
eller ock Tät-miölk, som brukas i Dalarne.
[2] Tacit. de Germ. c. 23. Plin. Hist. Nat. L. 4. c. 13. cfr.
Pompon. Mel. L. 3. c. 3.
[3] v. supr. c. 3. §. 9. in not.
[4] Tacit. L. c.
[5] Loccen. Ant. Sv. G. L. 2. c. 22. p. 138.
[6] Prisc. Hist. Goth. Fragm. in Eclog. Legat. ap. Loccen. L. c.
[7] Tacit. L. c. c. 15.
[8] Man brukade mycket i gamla Sverige at dricka
Tvemenning, det är, at två personer, stundom man och
qvinna, woro om en bägare eller skål, at giöra
hvarannan beskied. Det war en Hof-sed om qvällarne. v. Sturl.
Yngl. S. c. 41.
[9] Tacit. L. c. c. 4. & 22.
[10] Loccen. L. c.
[11] cfr. Thom. Bartholin. Med. Dan. Diss 7.
[12] Plin. H. N. L. 2. c. 27. Sax. Gram. ap. Loccen. L. c.
[13] cfr. Sturl. T. 1. Har. Hårf. Sag. c. 15.
[14] Strab. L. 7. p. 298. Paul. Warnefr. de Gest.
Longob. L. 1. c. 27.
[15] cfr. Isidor. orig. L. 20. c. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 14 04:00:06 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svearikehi/1/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free