- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
303

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej war särdeles wäl förvarad: Constantinus giorde
wäl då på dem et så stort nederlag A. 323, at de
haft orsak til ödmjukhet, hvilket kan dömas af hans
deröfver slagne[1] seger-penning[2]; men de
läto sig icke nöja: De retade Kejsaren än en gång
emot sig A. 332. och då blef ändteligen deras
förlust så stor, at de måtte begära fred: Eric[3]
eller År-Eric, deras Konung, måtte då gifva sin Son
til gislan och den åhrliga skatten giordes aldeles
til intet[4]. De fingo likwäl hugna sig af den
öfverenskommelse, som Constantinus då äfven med
dem träffade, at fyrtio tusende man af dem skulle
förblifva i hans sold som hielp-troppar och deruti
altid til samma antal bibehållas under namn af
Bundsförvanter[5]: Detta war första grunden til den
wahna, som wåre Scandianer altid sedermera hade, at
tiena de Grækiske Kejsare under namn af Wareger,
Wäringar[6] eller lifwakt, som framdeles mer skall


[1] På ena sidan af penningen ser man Kejsarens bild med
öfverskrift: Imperator Constantinus Maximus Augustus. På
den andra en Soldat, som antvardar Kejsaren en Götisk
fånge, och de orden: Debellatori Gentium Barbararum.
[2] Morelli Specim. Rei Num. Tab. 7. Eutrop. L. 40. c. 4.
Isid. Chron. Ær. 372. Du Fresne. Fam. Byzant. P. 1. p.
17.
[3] Denne kallas Araric och Aoric (Jorn. c. 21.); en
det är ej annat än Airic, Eiric eller Eric, kanskie
År-Eric, liksom År-Gunne, af År, Äring, Åhrs-wäxt, som
altid tilskrefs Konungarne: prof deraf ser man på Eric
År-Sell
i Sverige &c.
[4] Idacins Fast. An. 332. Socrat. L. 1. c. 18. Hist. Eccl.
[5] Corps Diplom. de Du Mont. Supl. T. 1. ad A. 323. &c.
[6] De gamle Ryssar hafva aldrig annat kallat de Svenske,
än Vareger, som ses af deras gamla Crönikor Poviest
Vremianich och Kniga Stepannaja &c. Det har kommit
förmodeligen deraf, at de, så wäl som wåre Finnar än
i dag, ej kunnat med läthet utsäja tvenne
Consonanter ihop, utan borttagit den förste; så at i stelle för
Svarige (Sverige) har man sagt Varegi. Det är orimligt,
hvad likväl åtskillige eljest lärde Män welat at detta
betydt Wargar, och at de Svenske så blifvit kallade för
sit siöröfveri skull, som likwäl i den tiden ej hölls för
wanhederligt: Warg är et Svenskt ord och ej kan man
tro, at de Svenske så kallat sig sielfve. Mycket likare
är, at Wareger eller Wäringar kommit af det gamla
Götska ordet wärja, vårda, wård (Guarda, Gardes),
wakt- och wård-hållning; ty den tiensten hade altid
Guaringi hos Græske Kejsarne: I anseende dertil kunna wäl
också de gamle Ryssar hafva gifit Waregiska namnet
åt de gamle Scandianer, som altid reste genom deras
land til Constantinopel, at blifva Wäringar. Det
är wäl sant, at Guaringi eller Barangi woro ej
endast Kejserligt Garde; ty Franker, Angler,
Britanner, Germaner &c. hade också stundom den
sysslan, så at Wareger eller Wäringar ej tycks warit et
tienste-namn, utan et folk-namn; men det är hafva
gådt derme, som med Schweitzare-namnet i wår tid:
Ware huru det will, så blifver det derwid, at Wareger,
Guaringer
eller Wäringar aldraförst kommit från Sverige;
ty i Constantinopel woro Wäringar långt förrän de
Norske kommo dit med K. Harald Hårdråde. v. Sturl. T.
2. p. 57. in Harald Hårdr. c. 3. och at de warit från
Scandiska orterne, behöfver ej bewisas. cfr. E.
Pontoppidan. Gesta Danor. extr. Dan. T. 5. p. 21. 22. Ännu
en uprinnelse kan man finna för detta namn i ordet
Wari, som på gammal Finska, Lapska, Estiska &c.
betydar Bärg, hvilket ord också deraf kommit: Wareger
eller Wäringar kunna således warit det samma som
Bärgboar, hvilket de Svenske och Norske kunnat heta med
största skiäl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free