- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
330

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åhrswäxt; så yppades Freys död och långa
bisättning för menigheten utan Freyas oro; ty de
Svenske tänkte, at den goda tiden deraf hade kommit:
De wille derföre ej bränna liket efter Odens Lag:
de trodde, at Frey altid på det sättet kunde bland
dem lefva och ådraga dem wälsignelse: Han
dyrkades ock sedan i lång tid som werldenes Gud[1] och
Freya efter sin död som Gudinna. Denna Freys
begrafning i en stor hög war förste grunden til
Högåldren[2], som sedan fölgde på Bränne-åldren:
Läran blef wäl icke ändrad; men genom de ypperstes
efterdömen tog Seden småningom öfverhand kring
hela landet, som man framdeles får se.

5. Sedan Freya således, som sagt är, i tre åhr
regerat, trädde Fiolmer, Filmer eller Waldemar,
Yngue-Freys Son, til Thronen och Upsala-Öde[3]
wid pass A. 233. Han är också kallad med
sit Ätte-namn Ynguer och äfven Hialmster[4] eller
med Hiälm bewäpnad, efter han i ungdomen med
krig och siö-tåg giordt sig ryktbar både på
Chunigårdska sidan i Östersiön och på Brettländska eller
Skottska kusterne[5]. Denne Drott styrde wäl
och lyckeligen sit rike, som under honom ägde fred
och ymnig åhrswäxt[6]; men i synnerhet höll
han god grannsämja med Frode den fredgode, som
ännu regerade i Dannemark[7]. Af denna tids
många dikter är wäl svårt, at utleta Sanningar; men
så kan man dock finna, at Frode ingådt med
Fiolmer någon fördelaktig afhandling, antingen om
Sielfrådigheten eller om Skåne[8], hvartil Fiolmer


[1] Sturl. L. c. c. 13.
[2] v. supr. c. 6. §. 25. cfr. J. Wilde ad S. Puffend. c. 4. p. 115.
[3] Sturl. Yngl. S. c. 14.
[4] Peringsch. Ättart. Tab. 2. p. 9.
[5] cfr. Sched. Arii Polyh. & Hialmt. Sag. ap. Peringsch. L. c.
[6] Sturl. L. c. c. 14.
[7] v. supr. §. 3. in not.
[8] Saxo Grammaticus och andre berätta om denna
afhandling mellan Fiolmer och Frode på et mycket
gåtefullt sätt: Frode skall hafva besökt Fiolmer och upköpt et
par starka trälinnor FENJU och MENJU, dem han satt
wid en tung handqvarn, kallad GROTTA, som hade den
underliga egenskap, at hon äfven söndermol hvad under
arbetet söngs eller berättades, hvilket kallades
GROTTESÅNG. Dessa trälinnor måste ouphörligen mala åt Frode
guld och god tid, och fingo ej längre hvila, än Göken gol,
hvaraf de blefvo så förtörnade, at de molo honom krig och
olycka öfver hufvudet, så at han strax blef öfverfallen och
dräpen af en Siö-Konung, som tog bort qvarnen och pigorne,
dem han lät mala salt, til dess de i skiepsbrott förgingos,
hvaraf Siön blef kallad SALT, EISTRA SALT

(Östersiön) &c. cfr. J. Wilde ad S. Puffend. c. 5. p. 120. Det
är svårt, at uttyda denna dikt: mig tyckes at Frode
tilhandlat sig Skåne, der namnet ännu fins af Fenja-siön
&c. och brukat det så på något sätt til sin nytta, at
han skaffat sit land rikedomar: han kan antingen hafva
inrättat qvarnar eller uptagit Malm-ådror (ty Menju
betyder guld och skatter), hvaraf han haft winning, som
giordt honom fiender, så at han blifvit ihielslagen och
landet således Dannemark ifråntagit, liksom Fenjan och
flera dess Siöar bortfly och blanda sig med Eistra-Salt
eller Östersiön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:26:51 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svearikehi/1/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free