- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
445

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en wärdigare: deruti hade han rätt; ty Öda hade
intet tycke för Rurik; men imedlertid tvingade han
henne ej allena til at gifva sit Ja, utan ock at
lossa som hon giorde det mot Fadrens wilja: Hon blef
således af Helge[1] förd til Ledre och lagd
i brudsäng med Rörik wid pass A. 761, hvaraf föddes en
Son Harald Hildetand[2], som framdeles skall
omtalas. Imedlertid drog Ifvar på sina wanliga siötåg,
emedan han ännu i sin Faders lifstid icke ägde
något ständigt Rike, och lät wörda sina wapn på
Kurländska och Preusiska kusterne, som då kallades
Redgötaland och Nedra-Saxland[3], hvaraf han
underlade sig en stor del wid pass A. 768.

6. En tid derefter återkom han til Dannemark
och böd sin Måg ut til sig på sina skiepp[4]; Dit


[1] Under wägen til Dannemark uppenbarade hon dock
för Helge Sakens rätta sammanhang (v. Sagubr. de Ifw.
Widf. &c. ap. J. Wilde ad Puff. c. 13. p. 220.); men
det war nu försent til at ändra, hälst som Helge bar et af
de Stora hiärtan i werlden, som aldrig kunna bedraga.
[2] Somlige mena, at han fådt det namnet af sina stora
utwuxna framtänder, som tillagt honom Hiälte-egenskaper,
somlige deraf, at han skall hafva hyllat Kejsaren och
blifvit dess Than, underdån eller tjenare, hvilket ock
likast synes; men ingendera med wisshet, hvilket ock
ingen ting giör oss tilsaken.
[3] v. supr. c. 4. §. 17. cfr. T. Torf. Ser. Reg. Dan. p. 85. &c.
Bartholin. Ant. Dan. L. 2. c. 7. p. 395. J. Wild. L. c. p. 221.
[4] Om aftonen, då Rörik fådt budet, bad Öda honom
minnas hvad han drömde om natten; ty den tiden woro
drömmar alt för stora angelägenheter: Hon lade honom
också i en ny säng midt på golfvet: Han drömde, at
han såg en hiort gå i bet, som ihielstångade en ur
skogen kommande Leopard; men blef strax sielf af en
flygande Drake eller Örn ihielrifven: Äfven såg han en
Biörninna, hvars unge Draken fåfängt sökte at döda.
Detta uttydde Öda på sin Faders mordiska stämplingar.
v. Sagubrott de Ifv. Widf. &c.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free