- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
468

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wagn, tog et svärd i hvardera handen och rusade in
i tiockaste folkhopen, huggandes och stickandes på
båda sidor; men fåfängt sökte han döden bland sine
uppenbare fiender: Hans egen Fält-Herre Brune[1]
krossade hans hufvud med en träklubba[2].

20. Så snart Sigurd märkte Harald wara död,
lät han utblåsa en almän fred och wapn-hvila, som
å båda sidor, men särdeles på den Danska, gerna
emottogs: Sin Faderbroders lik, det man ej utan
möda igenfunnit bland mångfaldige döde kroppar, lät
han begrafva med all krigsheder och sorgeprakt[3]:
Han lät upkasta en ansenlig och ihålig jord-hög, dit
man införde den döde Konungen på samma wagn,
som han brukat i striden: Man offrade hans bäste
häst til Oden och kastade den sedan tillika med den
Kungelige Sadlen in i Högen, hvarvid Konung
Sigurd böd sin Frände fara til Walhall eller
Hiältars Boning efter döden[4]: Et präktigt Gästebud
blef ock strax tillagadt, då alle närwarande
Konungar och Höfdingar på Sigurds befalning buro
ringar, kädior, armband, wapn och åtskilliga
dyrbara saker in i Haralds Graf[5], at derigenom ej
allena hedra den döde, utan giöra honom mer
wälkommen hos Gudarne[6]: Detta war så mycket


[1] Saxo berättar (L. 7. sub fin.), at denne Brune stådt
i synnerlig nåd både hos Harald och Sigurd, mellan
hvilka han som oftast rest; men at han en gång
drunknat i en ström, då Oden påtagit sig hans hamn och
omsider med lismande retat begge Konungarne mot
hvarannan. Saxo må nu dikta huru artigt han will och
skylla skulden på Oden, så står dock det fast, at Brune war
en Förrädare.
[2] Fragm. Bravall. p. 24. &c.
[3] v. supr. c. 6. §. 25.
[4] v. supr. L. c.
[5] Fragm. Bravall. p. 31.
[6] v. supr. c. 6. §. 24.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free