Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konungs wilja: Ehuru hårdt detta war at ingå, så
måste dock Carl dertil samtycka: Ragnar kom med
sine förnämste Krigs-Öfverstar[1] til honom och
hälsade på honom i hans läger: Silfret blef utbetalt
och Freden bekräftad på båda sidor: De Nordiska
svuro på sine sköldar och wid sine Gudar, at aldrig
mer komma til Frankrike som owänner[2]. Man
har föregifvit, at Ragnar wid hemkomsten skrydt
af detta sit tåg för sine anhörige och wänner, at han
wisat dem hela sit byte och derjemte et stycke af
en biälke, som han låtit afsåga i klostret S.
Germain de prèz til et tekn af sin Seger, at han berömt
Frankrike; men lastat folkets weklighet, som låtit
skräma sig af bara Nordmännernes namn, at han
sagt sig hafva funnit mindre motstånd i alle lefvande
Parisboar, än i en död Gubbe, S. Germain, i
hvilkens kloster någre Nordmän dödt af slag, då de det
welat sköfla, at Ragnar, just när han hållit på at
förtälje detta, fallit ned med bäfvan och skrikit wid
det han sedt S. Germain komma öfver sig med hugg
och slag, at hans kropp upsvullit och at han
derefter dödt med mycken plåga[3]; men denna
Berättelse luktar af klostret[4]: Ragnar for efter all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
