- Project Runeberg -  Svea Rikes Historia Ifrån dess begynnelse till wåra tider / Första Delen, Som Innehåller Hela Hedniska Tiden /
500

(1747-1762) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

staden, den de sköflade och upbrände[1]. Biörn
Järnsida
[2] och hans foster-Fader Halstan,
Holmsten
eller Hasting giorde sig besynnerligen ödkände:
de gingo up i Loiren och til Nantes, der sielfve
Biskopen blef ihielslagen: De kastade sig som en blixt
öfver Anjou, Tours och flera orter, hvarwid S.
Martins kyrka blef i aska lagd: De ströfvade igenom
hela Frankrike och ödelade alt hvad dem förekom[3].
På sådant sätt foro Lodbroks Söner kring
alla wästra Länderna och äfven i Medelhafvet[4], så
at de ock A. 849. förstörde Barcellona i
Catalonien[5]. Märkeligt, at de i dessa färder ärnat
angripa Rom; men i ställe för Roma råkat på en stad,
som hetat Luna, den de med list intagit[6] och i
grund ödelagt[7]: Om nu detta warit Barcellona
eller en Stad i Italien, af hvilkens öfverlefvor
sedermera Sarzana blifvit upbygd[8], är svårt at


[1] Le P. Dan. L. c.
[2] Radulphus de Diceto kallar honom Bier och
Wilhelm. Gemmeticensis Bier Ferreæ Costæ (Järnsida). Hans
Fosterfader kalla de Magister och Pædagogus.
[3] Radulph. de Diceto in Abbrev. Chron. int. Script. H. Angl. p. 450.
&c. & Wilh. Gemmericens. Hist. Norm. L. 1. c. 5. p. 218. cfr. c. 1.
p. 216. & c. 9. p. 220
[4] Man finner i Sverige runeristningar i sten, som tala
om resande a Sidona Garn (på Sidons Haf) och til
Jerusalem. Peringsch. ad Vit. Theod. p. 495. Kanskie en
eller annan som warit Christen på sådana färder i
Medelhafvet skilgt sig från de andre, at besöka de heliga
orter.
[5] Le P. Dan. L. c.
[6] Hasting skall hafva lossat som stormen drifvit dem til
lands och at han nu som wän wille i sin ålderdom
blifva underwist i Christendomen: derpå har han giordt
sig siuk och sedan död: Biörn har då fådt lof at låta
begrafva honom in i staden, i hvilken hans folk under
skien af en lång Lik-porcess intågat och den samma
förstört. v. Sturl. T. 2. c. 10. p. 66. &c.
[7] Sturl. T. 1. p. 223. & T. 2. c. 10. p. 66.
[8] J. Wild. ad Puff. c. 17. p. 302.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:06:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svearikehi/1/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free