- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
59

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. ALOPECURUS PRATENSIS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

14.

ALOPECURUS PRATENSIS.



Ängkafle. Råggräs. — Kaflegräs. Muusrumpe. På
Finska: Pundarpää-ruoho.

Strået, är upprättstående och bladrikt. Axet
långt ocli mjukhårigt af glänsande hår på
blomfoderskalens yta. Blomkronan är enskalig,
försedd nedantill på yttre sidan med långt
agnborst.

O

Linn. Fl. Su. p. ao. Cl. 3- Triandria agyn. — Liij. Sv. Fl. s. 33.
Kl. 5. T RE MÄNNI n GAR. aqvinn. Pntr. Sällsk. Hu*h. Jurnal år 1779, Jun..
s. 14.1780, Jan. s. 56. Mars, s. 30.— Ekon. Diktion. 1. s. &2.— Rafns BiW’
f. Fys. Medic. o. Ekon. 17. 4 s. 358. — Pietz. Fl. cec. s.

"Vexer helst på något fuktig eller lågland jordmån.
Blom-mar i Maj och Juni med långa ax, som likna rågens. Dess

rot är mångårig.

Vid ängskötsel är kännedomen af detta gräs af
mycken vigt. Det anses likaså gifvande, som de utländska
nittills hos oss odlade hösorter, och kanske öfverträffar det
dem i flera afseenden. Om dess frön, som i Juli eller
Augusti pläga mogna, sås på aftappade kärr eller utdikade
vattensjuka ängar, så får man der i stället en bördig äng.
Sidländig svartmylla, som vår och höst ofta af vatten
öf-versväromades, besåddes vid Lund med Ängkaflefrö, och
gaf på £ tunnland årligen tre parlass torrt hö, således 18
dylika lass af tunnlandet. Andra året efter sådden var
gräset nyss före första slåttern 2 alnar högt; och vid den
andra och sista, 1 aln. Dess tidighet och hastiga tillvext gör
det för sträft att kunna ätas af Gräsmasken (iarven till
Nattfjäriln Bombyx graminis): en väsendtlig förde), som
vid valet af höslag till odling visst förtjenar
uppmärksamhet, emedan denna larf skonar så få andra grässlag. Vid
det i Skåne anstäldta försöket anmärktes, att frön, sådda
i April, lågo 16 dygn i jorden, och gåfvo i Oktober finE
gräs, men hvarken strå eller blomax, och således för spädt.
att första året berga såsom hö. Fröen mogna uppifrån
och nedåt i axet; när de börja utfalla i toppen, samlas
axen, torkas på luftigt ställe och utgnuggas. Derefter
torka-s genast fröen än ytterligare, och äro sedan tjenliga
till utsäde. — I Tyskland och Schweitz är gräset kändt och
som höslag berömdt, under det ifrån latinska namnet
öfversatta: Wiesen-Fuchsschwanz.

Tab. — 1. ett ax. — 2. trenne ett stycke ofvan reten
afskurna stånd i naturl. storlek. — 3. en sluten blomma.
— 4. en fullkomlig blomma öppnad. — a. blomfoderskal.
— b. pistillens 2:ne märken. — c. ståndare. — d.
blormskalet. — e. agnet eller borstet; alla förstorade.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free