- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 3 - Plansch 145-216 /
98

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

R.IBES Nigrum.

Svaht Vinbärsp17855, Sv art fi Ribbs eller Repps»
Distron. Pd Finska: Siesta/na. Ourukka. Kollinmarja.
Musta viinamarja.

Bushen är utan taggar. Blomklasarne
nedhängande, hårigay med en enkel blomstjelk vid
basen. Blommorna äro aflånga.

Linn. Fl. Su. p. 74- Cl. 5- Pentandr. i:gyn. Lilf. Sv. Fl. s. 100.
Kl. 5. Femmänn. i:qvinn. Fischerstr. Ekon. Dikt. 4. Del. Art. Bär. K.
Patr. S. Hush. Jurn. 1776 Sept. s. 57- *779 SePl- s- 3S- Murr. App.
Med. Tom. 3. p. 507. Vhartn. Ribes. nigr. Baccre, Folia.

xXrterna af detta slagte äro dels väpnade med hvassa
taggar, dels utan sådana. Till de sednare hör denna, som
växer vild i Lappmarkenr Finland, England och Sveitsiska
skogarna, men planteras hos oss allmänt i trädgårdarna
samt blommar i Maj eller Juni. Ett mörkare utseende
och en egen lukt, lik den af katt-urin eller vägglöss,
utmärka väl Svarta Vinbärsbusken Irån den Röda, som den
mest liknar; men mera botaniskt och säkrare åtskiljes
den från sina samslägtingar, genom körtlar på bladens
undre sida, håriga stjelkar i blomklasen, vid hvars bas
finnes en ensam och särskilt blomstjelk, som har en enda
blomma, samt slutligen igenom pipformigt blomfoder och
svart frukt då den är mogen. Det skall hända efter VFhU
therings observation, att blombiaden stundom förvandlas
till ståndare. Stundom bär busken ingen frukt, ehuru den
årligen blommar och har frodig växt; kan hända derföre,
att den är för mycket utsatt för solsken, emedan dess
natur fordrar en ringa skugga eller grannskap af träd; torde
ock hända att då den drifves för mycket i blad och stam,
sker den frodiga tillväxten på fruktens bekostnad. Se mera
om Ribes-slägtet N:o i53.

Många kunna icke, för luktens skull, tåla hvarken
busken eller bären; andra åter äta råa frukten begärligt.
Den innehåller en mörk blodröd saft, som inkokad
tjocknar lätt till en geléaktig något tunn massa. Dessa bär, i
synnerhet i form af mos, hafva ifrån England fått namn
för att vara nyttiga i hals-sjuka och kallas derföre på
Engelska Squinapcy- berries. Förmodligea af denna orsak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/3/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free