- Project Runeberg -  Svedenborgs drömmar 1744 jemte andra hans anteckningar /
21

(1859) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg With: Gustaf Klemming
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och aqva eller unda; i summa, enär man är i det stånd,
at hafwa ingen kiärlek, som concentrerar sig, hos sig sielft,
vtan som concentrerar sig vti det allmenna besta, som repra-
senterar här på jorden seu mundo morali, den kierleken in
spirituali, och den intet för sig eller societetens skull, vtan
för Christi skull, hwarest kierleken är och centrwm, då är
man vti retta statu, Christus är finis ultimus, de andre äro
fines medii, de der directe föra dit.

Sedan sommade jag in och såg en min bekant wid ett
bord, som helsade på mig, men jag observerade det sent,
innan jag helsade igen, ham blef förtörnad, och gaf mig några
hårda ord, jag wille vrsefe]hta mig, kom enteligen dertil, och
sade at jag plägar wara i tanckar, och intet se enär någon
helsar på mig, som ibla[n]d at jag kan gå förbi på gatan
mine wenner och intet se dem, tog en bekant som der war
til wittne, som sade ja, och jag sade, at ingen wille, (Gud
gifwe det blefwo så) wara höfligare och ödmiukare än jag,
hwilcket war för den förra nattens skull, at jag warit i
andra tanckar än som bordt wara, så wille wår Herre, af
sin oendelige nåd, vrsechta mig; men min wän swarade intet
thertil, tychtefs] doch öfwertygad wara, som jag trodde.

10 X 11.

kom vti ett nedrigt rum, der woro monga, såg doch
allenast ett fruentimber, war i swart, intet elak, hon gick in
longt i en kammare, jag wille intet gå med, hon kastade
til mig handen åt dören; sedan gick jag yt, och fant mig
nagra resor heftad af ett spöke, som hölt mig hela ryggen
öfwer, enteligen förswan det, jag kom vt, kom ett fuhlt spöke,
som likaledes giorde, war en fuhl gubbe, enteligen slapp jag
dem. war mina tanckar jag hade dagen föryt, at jag såg
mig wel alt för owärdig, och at jag intet skulle i min lifs-
tid vthärda, men doch förtröstade jag mig, at Gud är mechtig
i alt, och at hans kraft giör det, men doch war något hos
mig, at jag intet vnderkastade som sig bordt Gudz nad, at
giöra med mig efter sitt behag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:55:39 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sveddrom44/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free