- Project Runeberg -  Svedenborgs drömmar 1744 jemte andra hans anteckningar /
25

(1859) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg With: Gustaf Klemming
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skyldig til otahlige synder, ty Herren Gud wet alt, och wi
ganska litet af wåre synder, som allenast i tanckar inlöpa;
men allenast i gierningar, då wi blifwa derom öfwertygade.

är ock at merckia det [Utstruket.]

12 x 13.

Förmerckte jag, at wara så, jag igenom anden tenckte
dagen förvt, som ock mig representerades lika som med en
sort andelig lius skrifwelse, at wiljan har det mesta i för-
ståndet at säja, vti Jnspiratione, nemligen at tanckarna då
flyga af kroppen in, och vti expiratione lika som vtdrifwas,
eller föres til retta, så at sielfwa cogitationes har sina
activitatis vices som Pulmonuwn respiratio, emedan Jnspiratio
hör til voluntatem, exspiratio ad naturam, så at tanckarna
har sina vices vti hwar vice respirationis, i ty då elaka
tanckar inföllo, war allenast at draga åt sig anden, så föllo
the: här af ser man ock orsaken, at yti en starck cogitatione
Pulmones hollas vti æqvilibr[i]o, stilla, mehr ad naturam, och
at då inspirationes gå fortare än som exspirationes, elliest
är twert om: som ock at man i exstasi holler andan, då
tanckarne är som borta; jemwel vti sömn, då både inspiratio
och exspiratio hörer naturam til, at då representeras det, som
högre ifrån inflyter. Hwilcket af cerebro också kan deduceras,
at vti inspiratione alla örgana intima med sielfwa cerebro
expanderas, och tanckarne få då sitt yrsprung och lopp.

Sedan kom jag dit, hwarest ynderliga stora och höga
wäderqwarnar gingo med faseligit lopp, jag kom då vyti ett
mörcker, at jag kröp på marcken, och war rädd at någon
winge skulle taga mig, som hade giordt af med mig, jag
kom och vnder en winge, som då stadnade, och jag brachte
mig wel dervti, så at wingen halp mig: war det jag dagen
förvt warit i strid med mina tanckar, som betyda qwarn-
wingarne, och at jag ibland intet wiste, hwart hän jag
skulle, doch med Gudz nåd, dempades de, och jag således
brachtes helbregda fram; ware Gud derföre ährad och lofwadt,
som intet anser min swaghet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:55:39 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sveddrom44/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free