- Project Runeberg -  Svedenborgs drömmar 1744 jemte andra hans anteckningar /
60

(1859) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg With: Gustaf Klemming
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga gap, at han intet kunde giöra mehr ondt. war at jag
dagen förvt hörde på medicinska Colleg: oration, och jag
förhof mig i tanckarne, at de skulle nemna mig, som den som
förstod anatomien betre, doch war jag glad at det intet skedde;
syntes i vision natten derefter huru en snefot gick ifrån mig,
som torde wara at jag blef igenom det bettet som snefot,

d 19 x 20

huru jag såg det ena diuret efter det andra, de der
slogo vt sina wingar, woro de drakar, jag flög öfwer dem
bort, doch en stötte jag på. sådana drakar betyda amores
spurios, som wisa sig som de intet wore drakar innan man
får se wingarne, detta hade jag nu vnder hender at skrifwa om.

d 20 x 21.

War ganska nådigt och merckwerdigt, dagen förvt fant
jag mig wara owärdig til all den nåd Gud täches bewisa
mig, emedan hos mig så diupt war rotad kierlek til mig
sielf och högmoden, bad derföre Gud at taga den ifrån
mig, emedan det intet står i min macht, fant mig om aft-
onen vi en vnderlig situation, som jag intet förr befunnit
mig vii, at jag likasom desperlerlade om Gudz nåd, ehuru
jag doch wiste at Gud så nådig är, och mig i synnerhet be-
wist större nåd än andra, det war en ängzslan i sälen,
men intet i sinn[e]t, så at den intet war kenbar, än vti sielfwa
sinnet, vtan någon smerta i kroppen; jag sommade derpå in,
syntes mig twenne hundar som följde mig tett efter, longt
omsider blef jag vtaf med dem, och sades mig i tanckarne,
at denna vnderliga smertan war at curera mig ifrån desse;
så at en sådan smerta är, enär roten skall tagas bort, af
det som så diupt rotadt är, hwilcket förtienar at ganska wel
minnas och hafwa i tanckarne

Sedan såg jag en stor konung, som war konungen af
franckrike, som gick vtan svite och hade en ringa hofstad,
och intet af det kunde ansees som en konung, en med mig
tychtes intet willa erkenna honom för konung, jag sade at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sveddrom44/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free