Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Min barndom i allmänhet betraktad. Början af skolpojkåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var en rolig dag i mitt tycke, ty jag fann ett synnerligt nöje
i att dervid vara behjelplig med att träda upp ljusvekarne
på trätallrikar, som brukades vid neddoppningen i den flytande
talgen. – En annan art af hushållsgöromål var tillverkning
af väfnader. Det var en vanlig sed i familjer af medelklassen,
att husets döttrar och pigor sutto i väfstol och väfde tyget,
sedan de förut suttit vid spinnrocken och spunnit garnet. Jag
tror icke, att jag i mina föräldrars hus någonsin bar på min
kropp något linne, som ej var hemmaväfdt.
Dessa hemseder måste äfven verka på döttrarnas uppfostran;
fruntimmersbildingen blef en annan, än hon nu mera
är, sjuklassiga flickskolor voro alldeles obekanta saker, men
den bildning, som var nödvändig för en huslig qvinna, var
mycket vidsträcktare, än en sådan bildning nu är. Och denna
förfarenhet i praktiska hushållsyrken visade sig mycket väl
förenlig med en ädel själsodling; jag såg stora exempel att
så var. Och de stora sysslorna, spinnandet, väfvandet, brödbakningen
m. m., hade med sig en egen hemtreflighet. Särdeles
var jag mycket road af den stora slagten, på hösten, då
oxarne, fåren, svinen slagtades, hvarmed följde korfstoppning
m. m. Min mor satt i egen person i sin köttbod och föreskref,
huru den slagtade oxens kropp skulle huggas i just sådana
stycken, som hon beräknade för oxstekar, bringor o. s. v.
Från lefnadssättet i föräldrahuset öfvergår jag nu till att
tala om mig sjelf, hurudan jag var och blef under inflytelse
af dessa lefnadsförhållanden.
Tänker jag på min spädaste barndom, så funnos två saker,
som roade mig mycket, det ena var att leka med dockor,
det andra var att leka med fruntimmerskläder, schalar och
schaletter, dem jag bredde ut på stolar och bord, betraktade
och åter lade till hopa i sina veck mycket ordentligt. Med
denna lusten förband sig en åtrå att kläda mig grann, lika
godt om det skedde med karl- eller fruntimmerskläder. Stora
fruntimmershattar med plymer, som den tiden mycket brukades,
voro min förtjusning; fick jag en sådan hatt på mitt lilla
hufvud, kände jag mig mycket lycklig och likaså, om jag fick
låta det lilla hufvudet krypa in i en trekantig uniformshatt.
Kunde jag då äfven få en värja vid sidan, släpande efter mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
