- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
57

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Senare delen af min barndom och början af ynglingaåldern, öfver hufvud betraktad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplagan kallades Bergslottet i Dumfries. Något senare läste jag
Sjöfröken i Arnells öfversättning. Jag var alldeles hänryckt
af Kenilworth, gestalterna af Leicester, Amy Robsart,
drottning Elisabeth hafva aldrig gått bort ur min fantasi och lära
väl stanna qvar derstädes, så länge jag lefver. Jag har i
senare tider läst Kenilworth om igen flere gånger och äfvenså
de öfriga verken jag nämde.

Dessa intryck genomarbetade hela min själ. Jag drömde
mig in i den diktade berättelsen så, att det blef icke såsom
att läsa en bok, men såsom att lefva ett lif. Jag förestälde
mig, att jag var Henry Morton i Fanatismen, Wayland i
Kenilworth, Wamba i Ivanhoe. Icke det minst roliga var att för
skolkamraterna hos Stenman berätta alla dessa härliga saker.

Min första bekantskap med Tegnérs skaldekonst var
mycket tidig. Jag var en helt liten gosse, när jag hörde min far
uppläsa Epilogen. Detta stycke var för mig särdeles
högtidligt, förty det handlade om en magisterpromotion. Ditåt
sväfvade framtidsfantasierna, att få taga del en gång i en sådan
högtid. Frithiofs saga blef mig delvis bekant, innan arbetet
utkom i sin helhet, ty åtskilliga stycken deraf funnos tryckta
i tidskriften Iduna. I Epilogen fäste jag mig i synnerhet vid
de rader, som handla om Apollo och Dafne; jag kunde dessa
rader utantill, och jag kan dem ännu. Mycket roade mig den
satiriska anspelningen på fosforisterna, om hvilka jag hade
fått den föreställningen, att de voro ett narraktigt folk. I
Frithiofs saga var för mig Frithiofs frestelse det yppersta af
allt. Detta stycke lärde jag mig utantill och likaså spridda
delar af de öfriga styckena. Tegnérs »Smärre samlade dikter»
utkommo 1828 och det dröjde icke länge, förrän jag hade
lärt mig utantill Elden, Mjältsjukan, Sång till solen.

Stagnelius blef mig bekant i det dramatiserade
skaldeverket Martyrerna. Samtalet mellan Perpetua och hennes mor
samt mellan Perpetua och hennes son lärde jag mig till en
stor del utantill, med inbegrepp af den vackra omskrifningen
af bönen Fader vår.

Franzén hörde jag omtalas såsom en berömd skald, men
kom ej att läsa mycket af honom, utan blott »Riddar S:t
Göran», som intresserade mig mycket. Längre fram i tiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free