- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
68

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Skolgosselifvet i Vesterås 1825 - 1828

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

farfar, hvilka jemte några andra personer utgjorde en liten
umgängeskrets med besök och små bjudningar, der äfven jag
fick vara med. Allra mest umgicks farmor med en sin mans
brorsdotter, som var enka efter en prost i Kolbäcks socken,
vid namn Hallander, och nu bodde i Vesterås med sin son,
som studerade vid läroverket och med sin person utgjorde ett
godt kamratsällskap för mig. Han är nu länge sedan död, och
jag håller hans minne mycket kärt. Fru Hallander var
särdeles god mot mig och tillät mig att skämta och prata
mycket fritt.

Kamraterna i skolan voro ett blandadt sällskap.
Somliga voro stora, långa, råa, plumpa, drummelaktiga
slyngelpojkar, som skulle varit ett dåligt sällskap, om jag hade
umgåtts med dem, men dertill hade jag ingen lust, och de sökte
icke mitt sällskap; jag var i deras ögon en barnbyting, som
de ej brydde sig om. Något förfång gjorde de mig icke, utom
att de gåfvo mig litet stryk en och annan gång, men äfven
detta gjorde de ej särdeles mycket. Det kan nästan räknas
för ett stycke af en god uppfostran, om en pojke skall blifva
riktig karl, att han får lära någon gång, huru stryk smakar. –
Andra bland kamraterna voro hyggliga gossar, af hvilka jag
hade nytta på annat sätt. En och annan bland dessa finnes
ännu i lifvet, och kamratvänskapen fortfar, ehuru vi sällan
träffas. Några äro alldeles bortkomna, jag vet icke, om de
finnas i lifvet; andra äro veterligen döda. En och annan gick
vilse i verlden. Jemt hälften, så vidt jag vet, uppnådde en
reglerad och aktningsvärd lefnadsställning. Hela antalet
årskamrater utgjorde tjugu, jag sjelf den tjuguförste men
bekantskap egde rum äfven med andra årsafdelningar, så äldre som
yngre.

Läsning på lediga stunder idkades i Vesterås lika som
hemma. Vissa böcker bland dem, jag har nämt, lästes just
nu, och dessutom hade jag med mig till aftonläsning det på
den tiden berömda verket, kejsar Karl den femtes historia af
Robertson i svensk öfversättning.

Jag var nöjd med min verld, jag trifdes i skolan, jag
trifdes hos min goda farmor, jag var en glad och lycklig gosse,
hos mina lärare var jag fördelaktigt anskrifven, jag fick goda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free