- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
70

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - IV. Skolgosselifvet i Vesterås 1825 - 1828

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70 NÖJEN. –– vESTEEAS PÄ 1820-TALKT.

spela kort fortfor och tillfredsstäldes. Det var icke tillåtet
för skolungdomen, och det förekom icke heller i min kamrat-
krets, men det kunde icke vara min farmor förmenadt att
låta sin sonson bliíva fjerde man vid ett bostonspel i hen-
nes rum.

Min smak för teaternöjen fick jag deremot icke tillfreds-
ställa. En teatertrupp, som besökte Vesterås höstmarknad,
qvarstannade under de första dagarne af terminen och upp-
förde en afton Shakespeares Hamlet; jag var mycket begifven
på att få se den pjesen, men rektor Gother förklarade sig
icke kunna gifva tillstånd dertill. Detta var en försakelse för
mig, men efter ett par års förlopp fick jag verkligen se Hamlet
på teatern i Vesterås. Jag var da gymnasist, och för sådana
herrar var nästan allting tillåtet.

Sorgen att ej få besöka teatern hade också den nyttan
med sig, att handpennin garn e räckte så mycket bättre till att
köpa äpplen i kungsträd gården. När jag sprang der och
köpte mina äpplen för några styfver, tänkte jag icke, att jag
skulle en dag komma att stå på samma plats och hålla ett
högtidligt tal, såsom skedde vid invigningen af Gustaf Vasas
bildstod i Vasaparken år 1864.

Äpplena voro goda, men jag aktade mig noga att icke

gifva för mycket åt äppleaptiten, ty då skulle penningarne

icke räckt till att köpa smörstrufvor, hvilka utbjödos i skol-
qvarteren af en gumma och slukades med riktig vargaptit i
treíligt kamratsällskap på de mörka höstqvällarne. Ett annat
sätt att göra sig ett godt kalas var att steka semlor (hvete-
bröd) i smör. Sådana obetydligheter, som jag nu nämner,
voro i barnlifvet vigtiga saker och sakna ej alldeles ett visst
intresse, om man intresserar sig för en förfluten tids seder

och lif.

Vesterås stad var ett sämre ställe på den tiden, än den
staden nu är. Jag ser en stor skilnad: gatorna och husen
hafva blifvit vackrare, ocli jag tror mig kunna säga, att folket
har blifvit hyggligare. Der fördes ett hiskligt sqvaller med
verklig elakhet, just inom den krets, hvarifrån goda exempel
bort utgå. Min farmor befann sig alldeles utanför denna säll-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 28 18:02:29 2008 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0076.html

Valid HTML 4.0!