Print (PDF) - On this page / på denna sida - V. Gymnasisttiden 1828 - 1831
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 LÄROÄMNEN.
håll vi skulle redogöra följande dagen. Det gälde att med
penna i hand uppteckna hufvudsumman af det vi hörde före-
läsas. Föreläsningen afhördes på eftermiddagen, hvarefter jag
på aftonen sysselsatte mig med att sätta stil och form på
mina anteckningar, så att de icke blefvo endast en tom utan-
lexa. Det var ett slags öfning i författarskap. Det har före-
fallit mig underligt, att detta, som gick för sig rätt bra för
mig och mina kamrater på gymnasium, skall gå så skralt och
klent, som det går för studenterna vid universitetet. Jag har
såsom universitetslärare haft erfarenhet, huru studenterna sitta
på bänkarne och skrifva anteckningar, som duga till ingenting.
Jag har låtit mig förevisas sådana studentanteckningar, skrifna
under mina föreläsningar, och funnit dem utomordentligt elän-
diga. - Dylika föreläsningar förekommo för öfre cirkeln äfven
i moralen med förklaringar öfver läroboken.
Matematiken fortsattes till och med till sjette boken af
Euclides, och algebra begyntes. Jag hade mycket svårt att finna
någon plats i mitt hufvud för algebran. Om decimalbråk fick
jag blott ett mycket oredigt begrepp och intet alls om loga-
ritmer, men det kan vara möjligt, att några bland kamraterna
lärde sig ett och annat om dessa räknesätt. Jag var väl den
sämste i matematiken bland dem, som verkligen bjödo till att
lära sig något, hvilket visst icke alla gjorde. Somliga gjorde
allt för att få behålla sin okunnighet, så i matematiken som
i allt annat, och med deras matematik kunde väl min vara
jemförlig, ehuru jag verkligen bemödade mig att göra den
litet bättre.
I historien begagnades Pölitz’ lärobok i verldshistoria
och Bruzelius’ i svenska historien. I geografien kan jag icke
påminna mig att vi läste någonting alls.
Med teologien följde kyrkohistorien såsom nytt ämne.
Bruhns läroböcker begagnades i båda ämnena, teologien skrif-
ven på latin, kyrkohistorien på svenska.
Slutligen skulle nu äfven läsas moderna språk, tyska och
franska. Läsningen var endast kursiv öíversättning; icke det
ringaste spår af grammatik förekom. Jag hörde med stor
förundran berättas, att gossarne på lyceum i Upsala läste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
