- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
74

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Gymnasisttiden 1828 - 1831

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehåll vi skulle redogöra följande dagen. Det gälde att med
penna i hand uppteckna hufvudsumman af det vi hörde
föreläsas. Föreläsningen afhördes på eftermiddagen, hvarefter jag
på aftonen sysselsatte mig med att sätta stil och form på
mina anteckningar, så att de icke blefvo endast en tom
utanlexa. Det var ett slags öfning i författarskap. Det har
förefallit mig underligt, att detta, som gick för sig rätt bra för
mig och mina kamrater på gymnasium, skall gå så skralt och
klent, som det går för studenterna vid universitetet. Jag har
såsom universitetslärare haft erfarenhet, huru studenterna sitta
på bänkarne och skrifva anteckningar, som duga till ingenting.
Jag har låtit mig förevisas sådana studentanteckningar, skrifna
under mina föreläsningar, och funnit dem utomordentligt
eländiga. – Dylika föreläsningar förekommo för öfre cirkeln äfven
i moralen med förklaringar öfver läroboken.

Matematiken fortsattes till och med till sjette boken af
Euclides, och algebra begyntes. Jag hade mycket svårt att finna
någon plats i mitt hufvud för algebran. Om decimalbråk fick
jag blott ett mycket oredigt begrepp och intet alls om
logaritmer, men det kan vara möjligt, att några bland kamraterna
lärde sig ett och annat om dessa räknesätt. Jag var väl den
sämste i matematiken bland dem, som verkligen bjödo till att
lära sig något, hvilket visst icke alla gjorde. Somliga gjorde
allt för att få behålla sin okunnighet, så i matematiken som
i allt annat, och med deras matematik kunde väl min vara
jemförlig, ehuru jag verkligen bemödade mig att göra den
litet bättre.

I historien begagnades Pölitz’ lärobok i verldshistoria
och Bruzelius’ i svenska historien. I geografien kan jag icke
påminna mig att vi läste någonting alls.

Med teologien följde kyrkohistorien såsom nytt ämne.
Bruhns läroböcker begagnades i båda ämnena, teologien
skrifven på latin, kyrkohistorien på svenska.

Slutligen skulle nu äfven läsas moderna språk, tyska och
franska. Läsningen var endast kursiv öfversättning; icke det
ringaste spår af grammatik förekom. Jag hörde med stor
förundran berättas, att gossarne på lyceum i Upsala läste
tyska och franska grammatikan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free