- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
131

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Elfsjötiden och vistelsen på Åsby, 1833 - 1835

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidrörandet af kalla metaller; det besvärade mig t. ex. att
omvrida nyckeln till ett lås. Jag medicinerade efter skriftlig
föreskrift af en läkare i Stockholm, ty personligt besök af läkare
stod ej att få ute på landet under koleratiden i Stockholms
stad. Efter någon tids förlopp blef jag fullkomligt frisk och
hade ej någon dag varit sängliggande.

Nu mera efter trettio års förlopp sedan koleran på
1850-talet senast hemsökte Sverige, kan ingen yngre person
föreställa sig, hvilken förskräckelse ryktet om den mördande
farsoten uppväckte, när man först hörde talas om dess härjningar
i andra länder i början af 1830-talet. Nu, då mordengeln
kom till Sverige, var förskräckelsen kanske ej fullt så stor,
men i alla fall betydlig. Man hade väntat år efter år att
koleran skulle komma, och slutligen upphörde man att vänta,
så att det blef en öfverraskning, när omsider den onde fienden
kom. Grymmaste härjningen träffade staden Jönköping, men
äfven i Göteborg och Stockholm var lidandet svårt. De dödes
antal i Stockholm var under svåraste tiden vid pass 200
personer dagligen.

Bortser jag från kolerans hemska intryck, så var det lust
och glädje på Elfsjö under sommaren och hösten. Fröken
Gustava Lagerbjelke anordnade glada familjefester, den ena
efter den andra, och äfven grefvinnan var mycket tillgänglig
för en oskyldig glädje. Kretsen var utvidgad genom det, att
grefven och grefvinnan Snoilsky bodde på Elfsjö under
sommaren. Och äfven under sena hösten anstäldes små sceniska
uppträden, i hvilka det ansågs tillhöra mig att taga en verksam
del. En gång skref jag på ett par blad ett litet stycke,
som kallades »En morgonscen på Elfsjö», der jag i samtalsform
härmade de särskilda personerna i deras vanliga sätt
att föra sig. Detta skämt upptogs gynsamt, och då jag nu
genomläser den lilla biten, finner jag personerna, sådana jag
minnes dem, ganska igenkänliga. Jag kan just icke säga, att
min andel såsom handlande person i de små uppträdena roade
mig särdeles mycket, men jag gjorde, såsom jag alltid brukat
göra, jag gjorde det, som sades mig att jag skulle göra, och
jag var glad att kunna göra menniskor nöjda och glada. En
gång – det var på trettondedagsaftonen 1835 – uppfördes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free