- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
142

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Hurudan jag var i min ynglingaålder, och hurudan jag blef sedan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 INPJLLNINGSKIIAFTKN.

än en lek för ro skull äro de icke och voro icke heller i min
ungdom något annat.

Eller åtminstone blefvo de sällan något annat. Undantag
kunde dock finnas, då inbillningens dröm var sådan, som för-
band sig med förståndets beräkningar och viljans föresatser.
En sådan dröm var den jag drömde, att jag skulle blifva med
tiden Slcytteansk professor i Upsala. Jag var icke så tanklös,
att jag icke begrep, huru lätt denna min framtidsplan kunde
blifva en omöjlighet, men det var min bestämda föresats, att
om icke skyhöga hinder reste sig upp, skulle saken ske. Sky-
höga hinder reste sig ganska länge, men slutligen läto de sig
undanmakas. Fort gick det icke, men det gick likväl. Trettio
år hade jag räknat från mitt sextonde år, när denna min
ungdoms dröm gick i fullbordan.

Med dessa framtidsfaiitiseringar förbundo sig åtskilliga
drömmar om historiskt förfa/tareskap i en framtid. Men en
torr och naken, registerlik historieskrifning kunde aldrig blifva
min sak. De nakna händelserna, årtalen och namnen lärde
jag mig gerna, och jag visste mycket väl, att detta, som jag
ville kalla historiens kropp, är för hìstorieskrifvaren lika nöd-
vändigt, som kroppens krafter äro oumbärliga för själens lif i
denna verlden, men jag trodde mig också veta, att detta
historiens kroppsliga material måste bearbetas med insigt i
sakernas verkliga betydelse, och eld och lif skall vara i fram-
ställningen. Jag, som var så rädd att hängifva mig åt luftiga
fantasier, ehuru det roade mig att leka med dem, jag ville
visst icke blifva någon fantiserande och »konstruerande»
historieskrifvare - sådant föraktade jag djupt -; men då
jag nu en gång för alla var dömd att lefva under inbillnings-
kraftens herskarspira, ehuru jag gjorde spiran lagbunden, jag
kunde aldrig tänka mig såsom en sådan historieskrifvare, som
lösrycker sig från det inflytande inbillningskraften, vederbör-
ligen tyglad och begränsad, eger rättighet att utöfva. Ty ett
sådant inflytande måste dock flnnas, om historieskrifvaren skall
kunna, såsom han bör, försätta sig in i förflutna tiders
lif. Jag ville icke blifva en bland de »tråkiga» historie-
skrifvarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free