Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Hurudan jag var i min ynglingaålder, och hurudan jag blef sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPARTISKHET. 159
Detta kallar jag kotteriväsen och nepotism. Den synden är
ganska vanlig äfven utan ondt uppsåt, men det tillgår så, att
kamaraderiet smyger in. sitt försåtliga tal, så att den, som ej
vill vara oärlig, dock blifver orättrådig, ty han tror, att det
är sanning, som dock är osant, skeft och falskt. Jag har
under mitt långa akademiska lií sett för mina ögon just
bland det akademiska folket åtskilligt sådant ofrivilligt svek
och ofog.
För kotteriväsen har jag ingen fallenhet. Mitt sätt att
icke skräda folk och min vana att vara återhållsam med för-
troendet hafva gjort mig alls icke hugad att stänga mig inne i
något visst kotteri. Jag lefver lika gerna med de mest olika
menniskor, men jag binder mig icke fast vid någon. Det kan
dock vara en fråga, nära nog den största på registret öfver
min lefnads frågopunkter, huru vida ej någon funnits, vid hvilken
jag skulle velat binda mig fast. Men denna fråga uppskjuter
jag, till dess jag kommer till rätta stället.
Den frågan följer deremot nu, huru vida jag har uppfyllt
opartiskhetens pligt i min dom öfver menniskor. Svaret lyder
så, att den saken är just en bland mina bättre sidor. Jag
är ingen djupsinnig man; mitt omdöme kan lätt misstaga sig;
jag lider ofta af bristande sakkännedom, ty med allt, hvad jag
studerat i böcker och i lifvet, känner jag mig ofta helt ostude-
rad och blifver derför tveksam, obestämd i ord och handling,
osäker i min öfvertygelse, ty jag är så rädd att misstaga mig.
Men om således mitt omdöme är svagt, nog är det opartiskt.
Jag är icke så fäst vid någon särskild person, att jag icke
skulle kunna med god smak kasta min bäste vän öfver bord,
i fall mitt tänkande förstånd sade mig, att rättvisan fordrade,
att så borde ske. Och ensidig i omdömet är jag icke. Jag
är mycket arbetsam med det arbetet att se saker och per-
soner ej blott från en sida, men, om möjligt vore, från alla
sidor. Detta sättet hade jag redan, när jag var ung till åren,
och det har stadgat sig sedermera. Det har sin tillämpning
både i historiska studier och i det dagliga lifvet.
Efter allt, hvad jag nu har sagt om mig sjelf, kan det
tyckas, såsom skulle jag i min ungdom ej varit hänförd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
