Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Hurudan jag var i min ynglingaålder, och hurudan jag blef sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 INSKRÄNK BEIIOFVEN!
vida dermed kan förenas förtroendet för karakterens allvar.
Det kan blifva alldeles nödvändigt att taga i beräkning äfven
denna tillgång, men detta är då en »antecipation» på fram-
tiden, hvilken icke slår fel, om ett vilkor iakttages, som är,
att man brukar arbetsförmågan oförtrutet och med förstånd,
så att man icke allenast icke är slö och lat, men äfven gör
med sitt arbete sådant, som man duger att göra och som inan
kan hafva någon verklig nytta utaf. Den, som fattig är, kan
blifva sjelfständig med tiden, om han sköter sig rätt, men den
fattig är och en slarf tillika, han blifver lätt en skurk. Detta
går så ledigt, att han sjelf knappt märker, när det skedde.
För att undvika sådan fara fordras, att man gör behofven
måttliga. Det, som oundgängligen fordras för en menniskas
tillvaro på anständigt sätt, är verkligen ej mera, än att det
kan af en frisk och sund menniska förvärfvas, om man ser
upp och tager i akt tillfällen, som finnas. Är det så, att
dessa tillfällen verkligen blifva mycket inskränkta, så att be-
hofven i sill ordning måste mycket inskränkas - välan, man rätte
sig derefter! Det är ett karaktersprof. Huru långt det profvet
sträcker sig, d. v. s. huru stora försakelserna måste blifva,
detta beror på lefnadsställningen. som man sjelf valde. Der-
för blifver det en fordran, att man icke väljer en lefnadsställ-
ning, der man ej kan reda sig. Valet kan blifva ganska svårt,
det händer, att man nödgas lefva ett lif, som icke är roligt,
men menniskans bestämmelse är icke att alltid hafva roligt
här i verlden, och det största nöjet bör dock vara, att man
känner sig vara ärlig karl.
Och således icke en moralisk stackare. Med detta namn
benämner jag den, som lefver på det sättet, att han slutligen
ej kan lefva utan att ligga menniskor till last. Detta gäller
allra mest, i fall det lyckas att göra utsidan af lifvet ståtlig
och grann. Saken heter på latin: »Simia est simia, etiamsi
aurea gestat insignia», d. ä. en narr är en narr, ändock han
klädes i gyllene drägt.
På detta sätt förstår jag det råd, min fader gaf mig.
Och jag rättade mig derefter. Detta kostade mig ingen upp-
offring, ty jag hade just ingen fallenhet för slöseri. Jag skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
