Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Studentlif i Upsala, våren 1835. - Leksandstiden, juni 1835 - september 1836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEKSANDS SOCKKN. 185
är, sedan den s. k. Näsbyggefjerdingen har blifvit afskild till
att utgöra en egen socken. Siljansnäs. Man såg inom den
vidsträckta omfattningen en stor del af Dalarnes naturskönaste
nejder, ty socknen var både genomfluten af Öster Dalelfven
och omgaf hela södra delen af Siljan. Det för sin härliga
utsigt öfver den stora sjön berömda stället Bergsäng är be-
läget inom Leksands socken. Från Bergsäng utgår den utom-
ordentligt vackra strandvägen utmed Siljan till Rättvik. Det,
som gör dessa utsigter så storartade, är anblicken af den
stora vattenytan och de blå bergen bakom sjön. Dessa före-
mål framställa sig på omvexlande sätt under vägens krök-
ningar från Bergsäng i Leksand till Vikarbyn i Rättvik. Men
äfven den trakt, som genomfares från Leksands kyrka till
Bergsäng, är ett vackert land, ehuru det stora vattnet saknas.
Den kuperade marken och bergen vid horisonten bilda be-
hagliga utsigter öfver hela nejden. De inre delarne af Lek-
sands socken innehålla utsigter från höjderna, med Siljan på
afstånd. Det nedre landet på stränderna af sjön och på båda
stränderna af elfven har en annan art af naturskönhet, be-
stämd genom belägenheten vid sjelfva vattenbrynet.
Socknen Siljansnäs, som på min tid var en del af Lek-
sand, sträckte sig på vestra sidan om sjön utmed det »stora
korset», såsom den del af Siljan benämdes, der Siljan har
sin största bredd mellan dåvarande Limå bruk på ena sidan
och Rättviks kyrka med byn Lerdal på den andra. På vestra
sidan om Siljan var vägen icke lång till ödemarken. Braham-
mars jernverk låg såsom en oas i öknen. På sydöstra sidan
hade man det märkvärdigt vackra Lerdalsberget. Höga äro
Dalarnes berg icke, men upphöjningen är dock tillräcklig att
afbryta slättmarkens enformighet. Och några bland dessa
berg äro odlade, så att sluttningarna icke endast beklädas af
vilda skogen, men äfven af omvexlande skog samt grönskande
marker och rnenniskors boningar. Ett sådant utseende har
den långsluttande sänkning, som kallas Lerdalsberget. Största
utsigten öfver Siljan var och är den, som utbreder sig från
Björkberget på vestra stranden. Berget är icke högt, icke
obeqvämt att bestiga, men, såsom beläget på en udde i sjön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
