- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
190

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Studentlif i Upsala, våren 1835. - Leksandstiden, juni 1835 - september 1836

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Siljan är dock alltid den, som utbreder sig från det nyss
omtalade Björkberget, som är beläget på tre fjerdedels mils
afstånd från Leksands kyrka, då man färdas sjövägen.

Men för att nu återkomma till söndagsmorgonen vid
Leksands kyrka, så måste båtarnes antal i Barkdalen nu vara i
betydligt mått minskadt. Ty en stor del af den folkmängd,
som på min tid hade sjöväg till kyrkan, hörer nu till den
nya socknen Siljansnäs.

Ett motstycke till båtarne under sommaren var vid
midvintern kyrkfärden på julmorgonen. Hemma i prostgården
gick man tidigt till sängs på julaftonen, ty klockan tolf på
natten måste blifva lif i huset. Då var nemligen tiden inne
för den ene af de båda presterna att anträda färden till Djura
kapell för att hålla gudstjenst. Klockan 2–3 började ljussken
flämta vid horisonten, och snart var rymden uppfyld af
lågornas ljus från de brinnande blossen, som i mörka natten
vägledde tusentals menniskor på deras färd till Guds hus.
Klockan fyra på morgonen börjades ottesången, och genast
efter denna gudstjenst följde högmessan, så att hela den offentliga
gudstjensten var slutad kl. 9–10 på förmiddagen.

Till julens högtid hörde äfven den stora brudvigseln i
kyrkan. Det var vanligt, att en stor mängd brudpar vigdes
på en gång annandag jul. Men den gamla seden, att hvarje
brud uppträdde i glänsande bröllopsskrud, var afskaffad.
Dumma menniskor eller illasinnade, som icke unnade folket
en oförarglig glädje, hade utverkat ett kungligt förbud mot
bruket af den forna, vanliga brudskruden. Åtminstone hörde
jag saken sålunda omtalas. Det är dock obegripligt, huru en
sådan förordning kunde utfärdas. Det må väl icke vara
menniskor förbjudet att kläda sig, huru som helst de vilja, när
de kläda sig anständigt.

Sommartiden var lif och rörelse i prestgården, ty då
levererades smörtionden, och alldenstund denna intägt utgjorde
ej mindre än 300 lispund smör, som aflemnades undan för
undan i 150 lotter med fördelning efter soldatrotarne i socknen,
så var prestgården under morgonen före gudstjenstens början
lik en hökarbod. Men när gudstjensten börjades, var allt tyst
och stilla. – Sent på hösten var åter en liten tid, då prest-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free