- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
199

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRÅmi ÖGNAD. 199

jag kunde använda för egen räkning, var ganska knapp, hvar-
jemte också umgänget inom den angenäma familjekretsen gjorde
intrång på tiden. Men öfver hufvud sagdt förekom ingen
hårdare ansträngning under de senare åren, ehuru jag var
mycket säker i min öfvertygelse, att det alldeles icke kunde
skada, om krafterna spändes något hårdt.

Jag gör mig nu den frågan, huru den uppfostran, jag
hade fått, och det tänkesätt, jag hade tillegnat mig, förhöllo
sig till brådmognaden. Mina föräldrar kunde icke undgå att
märka, det brådmognad var å färde. De skulle, efter lefnads-
åren räknadt, hafva en barngosse till son eller på sin höjd
en halfvuxen yngling, och nu hade de likväl fått en fullfärdig
ungherre. De rättade sig derefter och skötte ungherren på
det sätt, som var det enda ratta; de behandlade icke såsom
barn den, som icke var något barn, de hvarken hejdade na-
turen i dess hastiga utveckling, ej heller gjorde de något för
att ytterligare framdrifva den af sig sjelf brådstörtande farten.
De togo sin gosse, sådan han var, och läto naturen göra sitt
verk. Jag upprepar ännu en gång det, som jag redan har
sagt, att det allvarsamma arbetet i barndomen var ingenting
annat, än som passade bra för mina naturliga anlag och som
mina kropps- och själsegenskaper utan ringaste svårighet
kunde bära. Det skulle alls icke lönat mödan att prata om
öfveransträngning hos det’’nioåriga barnet. Jag åt och drack,
jag sof, jag växte, jag var fullkomligt frisk till kropp och själ,
en glad och munter gosse. Resultatet blef, att jag lärde mig
nyttiga kunskaper, och jag lärde mig arbeta med plan och
ordning. Jag lärde mig värdera arbetets ära.

Och i sammanhang med frågan, huru brådmognaden
sköttes och arbetet drefs, må jag äfven erinra mig, såsom en
dermed nära förbunden sak, det kraftiga allvar, hvarmed jag
fick lära mig lefva på rätta sättet med arbeten och nöjen.
Ett par exempel må upplysa den saken. Jag och ett par
gossar i Stenmans skola hade kommit öfverens en dag, att
vi skulle tillbringa aftonen tillsamman i trefligt kamratlif
hemma hos den ene i hans föräldrars hus, hvilka hörde till
kretsen af mina föräldrars verkliga vänner. När jag kom hem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free