- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
220

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220 VÄNSKAPSIDIÍALET.

icke styckevis, men hvar och en författare från början till slut.
Allt detta hade Leijonhufvud läst och mera derutöfver. Han
hade genomläst hela Æschylus samt åtminstone några delar
af Euripides, Xenofon och Anakreon och stod nu i begrepp
att börja läsningen af Plato. Hade Leijonhufvud fått fullborda
sin examenskurs, skulle professor Palmblad fått examinera en
vid den tid, då examen skulle tagits, sjuttonårig yngling i en
lärokurs, ej långt från dubbelt större än den vanliga för högsta
betyget. - I latin hade Leijonhufvud genomläst hela Livius
och Ciceros filosofiska skrifter. Jag vill minnas, att han just
nu var sysselsatt med Tacitus, och med de romerska skalderna
var han ej obekant, t. ex. Horatius. Han afhörde professor
Törneros’ föreläsningar öfver Virgilii Georgica och ämnade under
stundande vinter begynna läsningen af Tibullus. Bland nöjen,
som Leijonhufvud och jag företogo oss under fortgången af
den nyss började terminen, var att läsa Terentius gemensamt,
sittande vid hvarandras sida i min lilla kammare. Då jag
besinnar, att Leijonhufvud, om han hade lefvat, utan tvifvel
skulle kommit att yttermera öka sitt kunskapsförråd i latinet,
så kan jag taga för afgjordt, att lika som professor Palmblad i
grekiskan, skulle professor Törneros i latinet fått examinera
en sjuttonårig yngling på en lärokurs, mer än tillräcklig för
högsta betyget. Huru vida mogenheten motsvarade den stora
omfattningen, måste kommit att visa sig i den större eller
mindre skicklighet, som skulle blifvit ådagalagd i skrifningen,
Leijonhufvud hade redan genomgått det första af de båda
skrifprof, som fordrades i latinet, och han hade i detta prof
erhållit betyget »approbatur» (»godkänd»), hvilket väl icke
var något egentligen högt betyg, men dock ett sådant, med
hvilket de fleste voro mycket belåtna; mången ej oskicklig
student flck nöja sig med lägre betyg än detta. Huru högt
Leijonhufvud skulle förmått höja sig i det senare skrifprofvet,
som återstod, detta blef aldrig bekant, men jag saknar ej
medel att bedöma möjligheten. Jag eger i behåll en af honom
författad latinkria. Denna skriföfning är visst icke något
mästerstycke; der finnas ord och uttryck, som troligen skulle
blifvit föremål för rättelser, i fall skriften kommit under gransk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free