Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 VÄNSKAPSIDEALET.
kan det väl icke varit möjligt, att arbetet drifvits med alldeles
samma högtryck som i Upsala, ehuru, efter hvad jag hörde
berättas, icke af honom sjelf, men af en hans anförvandt och
vän, baron Erik Leijonhufvud, jag har anledning tro, att tim-
mar och stunder hemma på Qvista under sommaren voro
ganska allvarsamt begagnade.
Stälde vi nu räkning och moträkning mot hvarandra, så
blef uppgörelsen följande.
I grekiska och latin var Leijonhufvud öfverlägsen, åtmin-
stone i grekiskan. Jag hade icke läst på långt när så mycken
grekiska som han. - I latinet var skilnaden tvetydig, men
jag tror mig dock kunna säga, att öfvervigten låg på Leijon-
hufvuds sida. Han hade läst mera latin än jag, men jag hade
skrifvit mera latin än han. Icke desto mindre, när jag an-
ställer en jemförelse mellan den krian, jag har i behåll efter
honom, och mina egna skriföfningar, kan jag icke finna något
företräde på min sida i hvad språket angår.
Deremot hade jag läst litet mera hebreiska än han.
Mycket var det icke, men jag hade dock gjort en liten fort-
sättning af min studentexamen skurs, hvaremot Leijonhufvud
hade låtit hebreiskan hvila.
I historien hade vi båda läst Heerens verk, men jag hade
dessutom läst de engelska verken af Ferguson1, Gibbon och
Robertson, nemligen Robertsons historia om kejsar Carl den
femtes regering, hvaremot jag icke tror, att Leijonhufvud var
långt kommen med Johannes von Muller och Niebuhr. ’Så
hade jag väl ock en viss bekantskap med Sveriges statsrätt
efter läsning af g rundlag ar ne, med hvilket Leijonhufvud ännu
icke hade sysselsatt sig. Med det fornnordiska språket is-
ländskan var ingendera af oss alldeles obekant, men bekant-
skapen var hos oss båda ganska liten. Nog kunde Leijon-
hufvud så mycket isländska som jag, kanske litet mera.
I filosofien hade jag att uppställa min läsning af Ritters
verk i filosofiens historia mot Leijonhufvuds afskrifning af det
Boströmska kollegiet. Rixners verk hade vi båda begagnat,
men jag vet ej, huru vida Leijonhufvud hade läst igenom hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
