- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
235

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄNSKAPSIDEALET. 235

sömn, icke vaknade. Denna inrättning begagnade vi icke, vi
höllo oss till gumman.

Men huru långt på aftonen flck arbetstiden räcka? Huru

gick det med sängläggningen?

Nog ingick det i min plan, att det tidiga morgonarbetet

skulle motsvaras af en tidig aftonsömn, men något aftal att
gå till sängs på bestämd timme gjorde vi icke. Sådant pas-
sade icke för den ande, som var i oss. Ordet »hvila» ville
vi icke gerna höra nämnas; ordet »öfveransträngning» hade
vi visst aldrig hört, och om någon hade talat derorn, skulle
vi satt döfva öron till det talet. Den enda aning, jag hade
haft om något sådant, var, då jag på hösten 1830 blef för-
bjuden att drifva några studier utöfver de allmänna lärokur-
serna på gymnasium, men detta förbud betraktade jag blott
såsom gifvet med afseende på en särskild sjuklighet, hvartill
ett litet tecken hade visat sig, hvilket mycket snart hade sin
öfvergång. Men att det skulle vara farligt för helsan, om en
frisk yngling arbetade dugtigt hela dagen igenom, den tanken
kunde aldrig falla mig in, och lika litet kunde en sådan tanke
få något rum i Gustaf Leijonhufvuds förstånd. Det vi tänkte
var blott, att vi icke ville vara. några vekliga morsgrisar. Vi
tänkte, att man icke behöfde göra något aftal om att lägga
sig och sofva, sömnigheten kommer nog af sig sjelf, natur-
driften gör sig gällande, nog sofver man och hvilar sig till-
räckligt; det man behöfver göra aftal om, det man behöfver
föresätta sig, är att beherska naturdriften och ruska upp den
lata kroppen. - I denna tankegång gingo våra tankar.

Och vi hade nog rätt deruti, att sömnen hos en frisk
person kommer af sig sjelf. Den, som stiger upp hvarje mor-
gon klockan 4 och är i full sysselsättning hela dagen, blifver
nog, när qvällen kommer, oförmögen att idka något större
nattvak. Huru tidigt eller sent natten fick taga sin början i
de båda studentrummen, kommer jag ej så noga ihåg. Det var
troligen, såsom jag nyss sade, att sömnen gjorde sig sjelf
påmind, men spänstigheten i kroppskrafterna kan dock vara
sådan, att detta icke ovilkorligt alltid inträffar. Nog tror jag,
att natten flck taga sin början temligen tidigt i min kammare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free