- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
265

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. G. S. L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNGDOMEN OCTI SORGEN. 265

mitt skrifbord, att jag erfor, huru kölden först grep mina
fötter och småningom steg uppåt, till dess jag kände mig så-
som omfamnad med ett band %f is. Det måste fordrats en
mycket stark kroppsbyggnad, för att icke sjukdom och död
skulle blifva följden af ett sådant sätt att lefva. Men kropps-
byggnaden bestod sitt prof, jag blef ej sjuk. En af mina
vänner, som bebodde en dublett, tillbjöd mig att få begagna
ett af hans rum, men jag kunde ej förmå mig dertill. Jag
hade nog äfven andra, ganska giltiga skäl, af ekonomisk natur,
att ej flytta ut ur det hus jag bebodde, ehuru ohygglig bostaden
var, men en hufvudsak var min vedervilja mot att bo till-
samman med någon annan person. Det är också lätt begrip-
ligt, att i min dåvarande sinnesförfattning måste denna känsla
blifva ännu starkare, än hon alltid var. Jag frös och slet ondt
hellre än att ej få vara ensam med mina tankar och fantasier.
Men det är klart, att otrefnaden i min bostad kom såsom ett
tillägg till det inre lidandet. Slutligen i början af april fick
jag tillträda en annan, en mycket god bostad.

Huru länge räckte detta mitt inre tillstånd, som jag har
beskrifvit? Jag har sagt i den tryckta skriften, som jag här
ofvan nämt, att ungdomens sorg är våldsam. Jag menar, att
min egen erfarenhet gifver mig skäl att så säga. Men jag har
också sagt, att ungdomens sorg är ovaraktig. Detta betyder,
att om sorgen, lik ett hungrigt vilddjur, griper det unga hjertat
och fråssar af sitt rof, så, ehuru stor rofdjurets glupskhet må
vara, blifver den grymma besten dock slutligen mätt. Jag tror
mig kunna säga, att hos mig upptog sorgens glupskaste fråsseri
en tid af två eller tre veckor, men det sönderslitna tillståndet
var dock öfvervägande under hela vintern och våren, och först
från början af juni månad upphörde de skriftliga utgjutelserna
i dagboken, hvilket var tecknet, att jag hade kämpat ut. Men
Sedan gräfde jag en djup graf i det innersta af min andliga
varelse; der lade jag ned det namnet Gustaf Sebastian Leijon-
hufvud, och jag lade ett så starkt lock på den grafven, att
detta namnet derefter under ett hälft århundrades tid blott
några få gånger och då blott i förbigående har blifvit uttaladt
af mig inför andra menniskors öron. Huru många gånger jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free