- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
294

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294 GRUBBE.

ordentligt. Hans insigter i sin vetenskap har jag intet skäl
att underkänna. Någon annan beröring med honom hade jag
icke, än att han var min examinator. Han gaf mig Mit så
högt betyg, jag förtjente att få, och kanske litet derutöfver.

En utmärkt man var professorn i praktiska filosofien,
Samuel Grubbe. Hans rykte var stort, och efterverlden, som
läser hans skrifter, vet, att ryktet är väl förtjent. Grubbe
hörde till de tidigt utvecklade naturerna. Han innehade he-
dersrum vid sin magisterpromotion vid tjugu års ålder, och han
blef professor, när han var tjugusju år gammal. Får man tro
på en ej rätt välvillig domares omdöme, skulle Grubbe, såsom
ung, haft det felet att vara något »lillgammal». Der fans bland
hans jemnårige ett qvickhufvud, som roade sig att skrifva ett
paskill om de promoverade magistrarne 1806. Der läsas om
Grubbe dessa ord:

»Din Lärdom gör dig gammal nu
Och skall förpojka dig som gubbe.»

»Förpojkningen» uteblef; Grubbe, såsom gammal, var och förbleí
en i alla afseenden gammal man, och det kan nog hända, att
han hade varit gammal i alla sina dagar. Mig föreföll han
mycket allvarsam, kanske jag får säga torr, och någon högre
flygt i hans andes lif, något snillrikt, märkte jag aldrig hos
honom, men min personliga beröring med honom var också
så obetydlig, att jag ej kan lägga mycken vigt på mitt om-
döme. Såsom föreläsare föreföll han mig tråkig med ett en-
tonigt, liflöst föredrag, men innehållet var lärorikt och godt,
och Grubbe var känd såsom utmärkt god stilist i svenska
språkets behandling. Han egde en stor förmåga att klart och
redigt framställa sina tankar. Denna förmåga var hans mest
framstående egenskap såsom vetenskapsman. Det passar icke
mig att fälla något omdöme öfver honom såsom djupsinnig
tänkare. En mycket lärd man tror jag visst att han var, och
han hade obestridliga förtjenster såsom lärare. Men studen-
terna misskände honom; de inbillade sig, att de ej kunde få
godt betyg af Grubbe utan kontant betalning. När jag säger
ett sådant ord, är jag skyldig eftersinna, huru jag skall förstå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free