- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
296

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296 ATTETÍBOM.

i lektionerna. - De föreläsningar åter, som blott betalades,
men icke åhördes, hade bättre pris, de kostade blott tre riks-
daler banko. Hvad dessa föreläsningar angår, förstår jag saken
så, att Grubbe väl kunde anse sig berättigad till penningarna,
sedan anmälningen var gjord. Det var ju studentens eget fel,
att han ej begagnade den undervisning, han sjelf hade begärt
att få. Det kunde ju så vara. att läraren hade haft mycket
besvär att utarbeta den lärokurs, hvars föredragning uteblef.
Så kunde Grubbe tänka, men nog kunde en akademisk lärare
finnas, som tänkte på annat sätt. Jag hemtar af Grubbes
exempel en varning för alla akademiska lärare, att den, som
sjelf är examinator, bör helst undvika att gifva enskild un-
dervisning för betalning.

Från Grubbe går jag till Atterbom. De voro hvarandra
mycket olika. Atterbom var skald, hos Grubbe såg jag aldrig
något poetiskt, utom att han säkerligen hade läst mycken poesi
och hade godt omdöme i sådana saker. Grubbe var en ut-
märkt akademisk lärare; Atterbom tycktes vara besvärad af
sitt lärarekall. Jag säger icke, att han svek sin pligt, men
jag tror, att han kände pligten såsom en tung börda. Atter-
bom passade egentligen blott till forskare, tänkare, författare
på vers och prosa. Men till detta passade han, såsom bekant
är, mycket bra. Han var till en början professor i teoretisk
fllosofi, men blef den förste professoren i estetik, när en sär-
skild lärostol för detta läroämne upprättades. Någon annan
estetik hade intill slutet af 1820-talet icke funnits, än att bi-
bliotekarien, professor Aurivillius, hade gjort professorstjenst i
litteraturhistoria, men efter Aurivillii död förelästes och exa-
minerades i estetik af tillförordnade personer, till dess omsider
egen professor utnämdes, och Atterbom var då sjelfskrifven.
Att han var platsen vuxen i hvad på snille och kunskaper
ankom, kan icke falla någon menniska in att bestrida, men
nog gingo studenterna med sqvaller om honom lika som
om Grubbe, fastän på annat sätt. Det gick ett tal om
Atterbom, väl icke att han slarfvade, men väl att han skol-
kade med sina föreläsningar; man ville anmärka, att han
var mycket fintlig att uppfinna förevändningar för att få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free