Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTERBOM. 297
föreläsningssalens dörr anträffades med tillkännagifvande, att
professoren var hindrad af snufva och bröstvärk, men studen-
terna voro nog elaka att tro, det snufvan och bröstvärken blott
voro ett eget namn för hvad eljest kallas skolsjuka. En gång
hade de fått en historia, att Atterbom hade tappat bort ute
på gatan sin skrifna föreläsningskurs for terminen, och då
kommo snufvan och bröstvärken godt till pass. Jag tror, att
historien var lögn, ty det är knappt troligt, att Atterbom nå-
gonsin hade en på förhand färdigskrifven föreläsningskurs för
en hel termin. Det är mycket vanligt, att professorerna ut-
arbeta sina föreläsningar undan för undan, dag för dag, och
det måste varit mycket öfverensstämmaìide med Atterboms
skaplynne att så göra. Det man egentligen förnimmer af dessa
historier är, att studenterna sprungo med sqvalíer äfven på
den tiden. Men här gäller åter ordspråket: »ingen rök utan
eld». Det må nog varit sant, att Atterbom, fördjupad i sitt
poetiska lif, hade svårt att binda sig vid de regelmessigt åter-
kommande föreläsningstimmarne. Såsom examinator var han
mera lätt än svår, men hans examensbetyg hade dock godt
anseende, och nog läste man sin examenskurs ordentligt. Det
troddes, att Atterbom fann examensbestyret särdeles tråkigt,
och deröfver må ingen förundra sig. De flesta professorer torde
tycka på samma sätt. Också gjorde Atterbom processen kort.
På en och en fjerdedels timme kunde en laudaturs-tentamen
vara gjord.
Jag hyste gammal ovilja mot fosforisterna ända från min
barndom, men jag hade nu fått den tron. att fosforisterna hade
bättrat sig, och jag förestälde mig Atterbom såsom en mild
och älskvärd menniska, och denna föreställning var nog riktig.
Om Atterbom sades för öfrigt, att han var mycket opraktisk
i lifvets alldagliga värf, hvaremot hans maka sades vara myc-
ket förståndig i den husliga ekonomien. Atterbom höll ett
gästfritt hus för studenter, men till den kretsen hade jag al-
drig tillträde. Den bestod väl mest af östgötar.
Med Atterbom afslutar jag hela raden af de lärare, med
hvilkas läroämnen jag i något större mått sysselsatte mig.
Jag går nu till de öfrige. Jag tänker på Jöns Svanberg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
