- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
303

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GHEK1SKÁN. 303

grekiska eller den romerska, men på den frågan kunde jag
aldrig finna något svar. Men nog var den romerska den, som
mest ingick i mitt andliga lif, ty läsningen var förenad med
skrifning, hvilket icke var förhållandet med grekiskan. Man
skref ej grekiska på den tiden i Upsala. Men jag läste för-
fattare den ene efter den andre: Homerus lästes dels hemma
i Köping, dels i Upsala 1831-32; Herodotus var mitt som-
marnöje 1832; jag minnes, huru jag satt i mina föräldrars
trädgård med den grekiska boken i hand och lexikon vid sidan,
Sophocles lästes samma år på hösten hemma i Köping och
Thucydides under vistelsen på Elfsjö och Åsby 1833-1834.
Pindarus sysselsatte mig i Upsala 1835 under offentliga före-
läsningar af Lindgren och enskilda af docenten Emanuelsson.
Således hade jag genomgått professor Höijers laudaturskurs,
men när jag kom till Upsala hösten 1836, var Palmblad blifven
professor, och det ansågs osäkert, huru vida det gamla läsnings-
förrådet var tillräckligt. Och när jag nu flck höra, att Leijon-
hufvud hade läst mycket mera än jag, så var saken afgjord,
att jag också skulle läsa mera grekiska. Jag skulle nog så
gjort i alla fall, men så mycket, som det nu blef, hade det
troligtvis icke blifvit, om icke den ridderliga täflan oss emellan
hade varit. Jag täflade med den lefvande, och döden afbröt
icke täflingsspelet. Jag hade förut haft mina tankar på De-
mosthenes för den politiska vältalighetens skull, som jag ön-
skade att lära känna, men när Leijonhufvud dog, låg Plato
uppslagen på hans bord. Följden blef, att jag läste Plato, och
Demosthenes blef oläst. Jag medhann väl icke hela Plato, men
en stor mängd dialoger läste jag och äfven Platos »republik».
Dertill lade jag tre tragedier afÆschylus - den s. k. trilogien -
samt af Euripides två tragedier och satyrspelet Kyklops. Allt
detta lästes under sommaren och hösten 1837. Jag hade så-
ledes en mycket vidsträckt lärokurs, då jag tenterade hos
Palmblad i början af februari 1838. Hela studiet var dock
mest kursiv läsning, och läsningen hade gått »i fläng». Grekisk
litteraturhistoria hade jag icke läst och ej heller grekisk forn-
kunskap; grekiska metriken var för mig lika obegriplig som
den romerska, och i grammatiken var jag svag. Men med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free