Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESTETIK. 305
tamen var så fasligt klen. Det kan således vara möjligt, att
jag var litet bättre, än jag nu kan erinra mig.
Moderna språk hade ingen professor, blott tvenne språk-
mästare, men det var vanligt, att de, som ville lära sig något
mera än det minsta i estetiken, gjorde sig bekanta med en
eller annan af de verldsberömda skalderna. Jag hade, innan
jag blef student, läst Racine’s tragedier, och under min vistelse
i Leksand läste jag Göthes »die Wahlverwandtschaften», för-
utom att jag var mycket bevandrad i Walter Scotts romaner
och genomträngd af Tegnérs poesi samt till en viss grad af
Stagnelius, särdeles Martyrerne, och Miltons Förlorade Paradis,
som jag hade med mycken uppmärksamhet läst i Oxenstjernas
öfversättning. Men allt detta ansåg jag stå utanför examens-
kursen. Till denna hänförde jag deremot min läsning i Nie-
belungenlied, hvilken bok jag händelsevis lyckades öfverkomma,
bearbetad på modern tyska. En och annan af Shakspeares
stycken hade jag läst på svenska, och jag gjorde ett litet för-
sök att läsa Hamlet på engelska, men det gick ej bra. Men
en hufvudsak blef den italienska läsningen, som täflingsspelet
med Leijonhufvud dref mig till att företaga. Jag läste igenom
hela Tassos »Gerusalemme liberata», och jag genomgick i
lektioner hos Carlson Dantes Inferno på våren 1837. Sedan
läste jag för mig sjelf fortsättningen, »il Purgatorio» och »il
Paradiso». Jag gjorde så godt jag förstod och tiden medgaf,
läsningen gick i flygande fart; ej förtjente jag något beröm
för grundlighet, men jag hade dock kommit till en viss be-
kantskap med det stora snilleverket Dantes Divina Commedia,
och detta skaldeverk intresserade mig mycket.
Jag gick således till tentamen hos Atterbom, temligen
väl laddad med litteratur, och jag skulle väl till det, jag nu
har nämt, äfven kunna tillägga den bekantskap jag hade med
Cervantes’ Don Quixote. I den egentliga examenskursen i litte-
raturhistoria och estetik hade jag läst de vanliga examens-
böckerna, som voro Friedrich von Schlegels »Geschichte der
Litteratur», August Wilhelm von Schlegels »Vorlesungen uber
dramatische Kunst und Litteratur», Wendt, »Den sköna konstens
hufvudperioder». Hammarsköld, »Svenska Vitterheten», och Ro-
senkranz1 »Allgerneine Geschichte der Poesie». Innehållsförteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
