Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Stockholmslif (februari 1839 - april 1841)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af verlden än den fläcken Upsala. Dock gick min längtan ej
långt, jag var nöjd, om blott jag fick komma till Stockholm.
Och härtill kom behofvet att få besöka riksarkivet för
disputationens skull.
Det var nu en fråga, huru det skulle tillgå att komma
till Stockholm; jag saknade penningar för att uppehålla mig
derstädes. För skuldsättning var jag grufligt rädd. Jag
beslöt att göra ett förtvifladt försök. Det skulle bestå i att söka
»kondition» i Stockholm, d. v. s. anställning såsom informator
för barnen i någon familj inom hufvudstaden. Jag ansåg sjelf
detta försök förtvifladt, ty jag misströstade om all framgång,
då familjerna i Stockholm hade så många tillfällen till
skolundervisning för sina barn utan att hålla särskild lärare
hemma i huset. Men det var ju ej farligt att göra ett försök.
Jag skref ett bref till erkebiskopen Wallin och begärde hans
förord. Brefvet lät jag frambäras af en bland mina bekanta
i Stockholm med begäran om muntligt svar genom honom, som
framlemnade brefvet, ty jag ansåg näsvist att besvära
erkebiskopen med att skrifva bref till mig. Det muntliga svaret
erhölls och var gynsamt. Nu insände jag en annons till
Aftonbladet med hänvisning till erkebiskopen, såsom den der kunde
gifva upplysning om personen. Det var icke fritt, att ju
annonsen var litet öfvermodigt skrifven; jag »puffade»
dugtigt för mig sjelf. Men någon verklig osanning skref jag
dock ej.
Detta gjorde jag i november månad; några veckor förflöto,
men dagen efter nyårsdagen inträdde i mitt rum en främmande
herre, en medelålders man, som jag alls icke kände.
Bekantskapen gjordes dock genast; han erbjöd mig plats såsom
lärare för sina barn. Vi blefvo snart ense om de ekonomiska
vilkoren, kostnadsfritt lif i familjen och 200 riksdaler banko
(300 kronor) i kontant lön. Jag hade haft 200 riksdaler
riksgälds hos grefvinnan Lagerbjelke, men jag tyckte, att jag nu
kunde begära 100 riksdaler mera, då jag var några år äldre
och var filosofie kandidat. Men alldenstund personen, med
hvilken jag talade, var mig alldeles obekant och jag var rädd
att förlöpa mig genom ett förhastadt steg, förbehöll jag mig
betänketid till följande dagen. Jag förnam under samtalet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
