Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa ställen gjorde jag utflygter under somrarne och tillbragte
der en eller annan vecka. Jag har mycket dyrbara minnen
från dessa sommarbesök, ty umgänget var både mycket
intressant och mycket förtroligt. Hela dagen, från morgonen till
qvällen, förflöt under samtal i de allvarsammaste ämnen. De
båda fruntimren, fru Lorich och hennes dotter, på qvinnosidan
och jag på karlsidan utbytte våra intryck af lifvet och
våra åsigter af menskliga förhållanden. Emellanåt läste jag
någon bok för dem, t. ex. Walter Scotts roman Kenilworth,
och läsningen omvexlade med samtal och betraktelser, hvartill
läsningen gaf anledning.
Mitt lif var på detta sätt deladt mellan Upsala, Stockholm
och Hagby. Största delen af året tillbragtes dock i
Upsala, der jag hade min egentliga verksamhet. Der var mitt
dagliga lif nu så inrättadt, att jag bodde för mig sjelf, men
spisade dagens alla måltider hos min mor, hvars hus
utgjorde mitt egentliga hem. Men efter min mors död, år
1845, och sedan hushållningen blifvit upplöst efter min systers
bortflyttning från orten, 1846, lefde jag helt och hållet på
ungkarlsfot.
Men oaktadt den ömmaste kärlek omhuldade mig i modershemmet,
litade dock mina ögon till Stockholm. Så t. ex. i
april månad 1845, midt under läseterminen i Upsala, slet jag
mig lös från mina sysselsättningar och vistades ett par veckor
i Stockholm. Men jag hade också ett rättmätigt ändamål, att
göra mig underrättad, huru vida någon plats vid riksarkivet
kunde möjligen erhållas i sammanhang med arkivets snart
förestående flyttning från sina rum på kungliga slottet till det
för arkivets behof inköpta huset i hörnet af Skeppsbron och
Slottsbacken. Då nemligen utsigten till befordran vid
universitetet ännu allt jemt var mycket mörk, var det en verklig
pligt, att jag hörde mig om på annat håll. Men jag fick
återvända från Stockholm med mycket lösa förhoppningar, snarast
sagdt med inga förhoppningar alls. Min ställning i Upsala
var sådan, att jag drog mig fram för dagen, till och med utan
skuldsättning, men nog ville jag fråga de nuvarande
docenterna, huru det skulle smaka dem, om de fingo den domen,
att de skulle vara och förblifva docenter och intet annat, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
