- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
350

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

säga, att jag aldrig har haft den seden eller oseden att hänga
mig fast vid förnäma gynnare och krypa fram i verlden på
favoritskapets och nepotismens hala stig.

Mina umgängesförhållanden skulle kunnat taga en annan
vändning, om den plan hade gått i fullbordan, som mina gynnare
Schedvin och professor Sjöbring föreliade vid min återkomst
till Upsala 1841, att införa mig i landshöfdingen v. Kræmers
hus såsom lärare för hans yngre son. Jag ryste för en
sådan utsigt, ty dermed skulle mina Stockholmsbesök blifvit
afskurna, och min frihet hade varit förlorad, förutom att jag
viste, det jag ej passade till lärare för en gosse i skolgosseåldern.
Men anställningen skulle varit i ekonomiskt afseende
fördelaktig, och jag ville ej vara envis med att svara nej.
Umgänget i den mycket aktningsvärda Kræmerska familjen
skulle nog också haft sina intressanta sidor. Men nu blef af
den saken intet, ty landshöfdingen tog en annan person till
lärare för sin son. Och glad var jag, att jag slapp undan, ty
de bättre sidorna af saken, de ekonomiska förmånerna och
lifvet i den större familjeomgifningen, frestade mig ej mycket.
Jag tyckte det skulle vara bättre att sitta på min tarfliga
kammare och hafva min frihet, än att lefva i stora verlden,
men vara en fånge på Upsala slott.

Men hvaraf lefde jag då? Jo, dermed var det nästan
såsom ordspråket säger, att Gud föder foglarne under himmelen.
Jag hade mina näringsämnen; intet af dem var ymnigt
gifvande, men, såsom åter ett ordspråk säger, »många bäckar
små göra en stor å». Först och främst behöfde jag icke göra
någon kontant utgift för maten och vissa andra lefnadsbehof,
emedan jag hade i vissa delar gemensam hushållning med min
mor, så länge hon lefde, och efter hennes död blef jag egare
till en liten kontant summa, som var räntebärande. Stor var
räntan icke, men hon var dock en hjelp. När jag i april
1841 anlände till Upsala, medförde jag en liten sparpenning
från Stockholm, så att jag icke var alldeles pank under de
första veckorna, och jag lyckades genast efter ankomsten till
Upsala erhålla några små inkomster af enskild undervisning
åt några studentexamensgossar. Enskilda lektioner skulle väl
vara den egentliga födkroken. Docenterna nu för tiden hafva,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free