Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eljest skulle blifvit outgifna, emedan ingen förläggare erhållits.
Man kunde i disputationsform utgifva hela stora böcker. Så
t. ex. utgaf Lindgren i en följd af disputationer den lärde
orientalisten Agrells supplementer till ett gammalt lexikon
på syriska språket.
En utväg försökte vi skaffa oss att möjliggöra en viss
författareverksamhet genom tidskriften Frey. Men derom kan
jag säga, att om möjligheten att öfva författareverksamhet ej
var stor, så voro håg och lust för samma verksamhet ej mycket
större. Skrifklådiga voro vi icke. Jag hörde aldrig redaktionen
af Frey vara öfverlastad af handskrifter, för hvilka
tiggdes plats, men snarare klagades öfver brist på skrifvet
material för att fylla utrymmet. Orsaken var icke blott en
litterär tröghet, men äfven att vi hade så mycket annat att
sköta. Och allmänheten var icke heller särdeles köpfärdig
och läslustig på det vi skrefvo. Slutligen dog tidskriften strådöd
år 1850.
–––––––
Jag har nu talat till punkt om mina försök att idka
lärda studier under 1840-talet. Jag skall derefter tala om
en annan sak, som gick bättre, ja, till och med utomordentligt
bra, nemligen mitt sätt att lefva studentlif.
Hade jag under min egentliga studenttid tyckt mig vara
instängd inom den studentnation jag tillhörde och funnit stugan
något trång, så blefvo dörrarna nu vidöppna, och jag
lefde ett stort studentlif i hela studentförsamlingen. Jag var
nu något äldre, jag var magister, jag var docent, jag var
emellanåt kurator för min nation och äfven »ordförande kurator»,
d. v. s. hela studentcorpsens ordförande; alla dessa
förhållanden bidrogo att utvidga umgängeskretsen. Och för detta
stora sällskapet passade mitt lynne. Jag, som under min
uppväxande ålder hade merendels haft mitt kamratskap med
sådana, som voro äldre än jag, fick nu en stor del af mitt
umgänge med sådana, som voro yngre. Men såsom jag sjelf
icke var öfver måttan gammal – jag var 25 år, när docentlifvet
begyntes –,så kunde väl så blifva, att bland min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
