- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
373

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PERSONLIGA MINNEN FRÅN UNIVEI.S1TJ.TSI.TFVKT. 373

ej af den allvarligaste vigt, såg jag Fahlcrantz tåligt fördraga
åtskilligt, som han icke gillade. Detta hade jag tillfälle att
se under åtskilliga »rifningar» inom nationen, som ej kunde
undvikas mellan honom såsom inspektor och å andra sidan
åtskilliga landsmän.

I sitt hjerta var han en god man. Det kärleksrika sinne-
laget yttrade sig i en välgörenhet, som var så stor, som till-

gångarne på medel möjligen kunde medgifva. Flärd och få-
fänga hatade han, och öfver allt sådant svängde han utan
barmhertighet satirens gissel, i hvars bruk han var mycket
stark. Väckte han dermed menniskors ovilja, bekymrade detta
honom intet. För menniskofruktan var han icke svag och
sökte ingen menniskas gunst. Känslans värma kunde någon
gång förleda honom till öfverilning i småsaker.

Fahlcrantz har ett berömdt namn äfven såsom skald. Jag
har hört lärda och vittra män tvista om det spörsmålet, huru-
vida han var humorist eller satiriker. Det vissa är, att han
egde verklig qvickhet och derjemte äfven i sin poesi ett strängt
allvar. Fahlcrantz är just ett exempel, att ett djupt allvar
kan finnas, fastän det icke alltid sitter utanpå. Han var
mycket beryktad för sina ordlekar, han synes hafva haft en
alldeles egen fallenhet att uppsnappa hvarje tvetydighet, som
kunde finnas i ord och uttryck. Bland poetiska stycken af
allvarsamt innehåll flnner man i hans utgifna skrifter t. ex.
den mycket vackra hymnen vid Gustaf II Adolfs jubelfest 1832.
för att icke tala om det stora skaldeverket Ansgarius. Det
andra stora verket, Noachs ark, är svårt att rätt begripa, men
räknades pä sin tid för ett snilleverk. I allmänhet är Fahl-
crantz’ skrifsätt icke lättläst. Det fordras mycken eftertanke
för att genomtänka tankens djup, så i hans poesi som i hans
prosa. Men om man gör sig besvär att tänka på det man
läser, träffar man förträffliga saker, t. ex. i hans märkvärdiga
tal vid jubelfesten 1830.

En utmärkande egenskap hos Fahlcrantz var hans sinne
för bildande konst. Denna egenskap synes legat i blodet; en
hans broder var bildhuggare; en annan var den berömde land-
skapsmålaren. Sjelf sökte Fahlcrantz tillfredsställa sitt konst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:48:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svedelif/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free