Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Lifvet i Upsala såsom docent 1841 - 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSONLIGA MINNEN FRÅN UNIYEKSITETSLIFvËT. 381
ken. »Andarnes» egentliga tid var 1836-37. - Jag var aldrig
bekant med dem.
Bland personer, om hvilka jag hörde mycket talas på
40-talet, var Fredrik Georg Afzelius. Han började sin bana
såsom en mycket skicklig magister vid 1836 års promotion;
han blef snart docent och omtalades såsom en mycket trägen
undervisare i filosofiska kollegier, så att hans vänner fruktade,
att ansträngningen skulle bryta hans krafter. Afzelius be-
traktades såsom en framtidsman i vetenskapen och ett slags
partichef för Hegelianerna, hvilka på den tiden förde högt
språk; Boströmska systemets tid var ännu icke kommen eller
var blott i görningen. Närmare bekant med honom var jag
ej förr än i en senare tid, då vi båda voro examinatorer
i studentexamen. I den egenskapen värderade jag honom
mycket.
Arrlienms var en bland mina jemnåriga. Han var docent
i botaniken, och hans minne står för mig såsom ett vackert
exempel, att vetenskapen kan bära frukt i det praktiska lifvet.
Jag fägnar mig åt hvarje sådan företeelse, ty det instängda,
kammarfilosofiska lifvet är mig förhatligt. - Arrhenius utförde
med tiden en vacker verksamhet i Landtbruksakademien.
Bergstedt var en bland mina närmare bekanta. Vi kommo
godt öfverens i studentpolitiken, och jag var mycket intresse-
rad af att umgås med honom. Han ansågs för en mångsidig,
grundlärd språkforskare. Han var docent i grekiskan, men
jag hörde en termin föreläsningar af honom i engelska språ-
ket öfver ett af Shakespeares stycken. Sin hufvudsakliga verk-
samhet tycktes Bergstedt dock egna åt Sanskritlitteraturen;
han utgaf sin »Savitri» och kanske flere öfversättningar från
sanskrit. Men andra tider kommo. Bergstedt gjorde en ut-
rikes resa och återkom med tanken riktad på politiska och
sociala frågor. Han lemnade universitetet och blef en politisk
person. Öfver hans verksamhet på den vägen fäller jag icke
någon dom, men säkert är, att universitetet med hans bort-
gång förlorade en utmärkt vetenskapsidkare.
Carlsten är också en bland dem, hvilkas namn jag bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
